Packningsdilemma
Jag har svårt att bestämma mig om jag ska ska kasta mina torkade blommorna eller inte.
Det är en enkel ros som jag fick av A, utan någon särskild anledning, när vi hade varit tillsammans några månader. Vi hade bestämt att vi skulle ses på Centralen för att tillsammans åka hem till Caroline och Jonas. Jag minns att jag blev mycket överraskad, men också väldigt glad så klart. När livet känns inrutat och trist tänker jag tillbaka på detta tillfälle av romantik i vardagen.
Dagen då jag fyllde 23 år stod det en bukett med rosor på mitt matbord när jag kom hem. Det var A som hade ställt dem där och lagt en födelsedagspresent på mitt skrivbord. Eftersom vi hade bestämt att vi skulle ses senare på kvällen blev jag mycket förvånad. Sedan bjöd han på middag hemma hos sig.
När min brudbukett var färsk var det den vackraste brudbukett jag kunde tänka mig; floristen hade gjort den precis som jag ville ha den och det viktigaste var att hon hade fått färgerna helt rätt. Jag var otroligt nöjd och lycklig över buketten flera dagar. Innan vi åkte iväg på "mini-brölllopsresa" la jag den så att den kunde torka, men den har verkligen mist sin forna glans.
De torkade blommorna är ju inte alls vackra att se på; de samlar damm och är mycket ömtåliga, men de bär på minnen som jag aldrig vill glömma. Samtidigt minns jag ju utan blommorna och den dagen jag inte längre minns kommer jag nog inte heller att minnas med blommornas hjälp. Men om jag kastar dem nu, kommer jag att ångra mig en dag i framtiden?
Det är en enkel ros som jag fick av A, utan någon särskild anledning, när vi hade varit tillsammans några månader. Vi hade bestämt att vi skulle ses på Centralen för att tillsammans åka hem till Caroline och Jonas. Jag minns att jag blev mycket överraskad, men också väldigt glad så klart. När livet känns inrutat och trist tänker jag tillbaka på detta tillfälle av romantik i vardagen.
Dagen då jag fyllde 23 år stod det en bukett med rosor på mitt matbord när jag kom hem. Det var A som hade ställt dem där och lagt en födelsedagspresent på mitt skrivbord. Eftersom vi hade bestämt att vi skulle ses senare på kvällen blev jag mycket förvånad. Sedan bjöd han på middag hemma hos sig.
När min brudbukett var färsk var det den vackraste brudbukett jag kunde tänka mig; floristen hade gjort den precis som jag ville ha den och det viktigaste var att hon hade fått färgerna helt rätt. Jag var otroligt nöjd och lycklig över buketten flera dagar. Innan vi åkte iväg på "mini-brölllopsresa" la jag den så att den kunde torka, men den har verkligen mist sin forna glans.
Min brudbukett på bröllopsdagen
Min brudbukett idag
De torkade blommorna är ju inte alls vackra att se på; de samlar damm och är mycket ömtåliga, men de bär på minnen som jag aldrig vill glömma. Samtidigt minns jag ju utan blommorna och den dagen jag inte längre minns kommer jag nog inte heller att minnas med blommornas hjälp. Men om jag kastar dem nu, kommer jag att ångra mig en dag i framtiden?
Kommentarer
Postat av: Caroline
Förstår dilemmat!! Kasta inte om du är det minsta osäker är nog mitt råd. Du kan alltid kasta senare. Men det som är kastat är kastat.
Postat av: The Way the Cookie Crumbles...
Tack! Ibland känner man sig fjantig med sina s.k. problem. De flyttades till huset igår eftersom A gav mig samma råd. Tur att jag har så kloka människor runt mig!
Trackback
