The Way the Cookie Crumbles...

Det är nästan tre dagar sedan A åkte till Tyskland, med det känns redan som det har gått många, många fler dagar. Jag får vara glad över att det finns ett slut inom överskådlig framtid. Just nu känns det okej att veta att han inte kommer hem förrän nästa fredag. Det finns saker att göra på kvällarna och planer för helgen. Det är så mycket värre när man inte är sysselsatt eller inte vet när man ska ses nästa gång.

Jag har redan hunnit göra en hel del hemma; lite allmänt undanplock, men även göra i ordning gästrummet efter besöket förra veckan och dammsuga hela huset. Det tar lite mer tid och är lite jobbigare att dammsuga huset än jag hade tänkt, men än så länge hanterbart. (Har en gång i tiden dammsugit tre och till och med fyra våningsplan, så två våningar på 110 m2 är egentligen ingenting.) Och är tacksam för vår jättebra dammsugare.

Har även hunnit lägga en del tid på mig själv. Rutinerna har följts än så länge denna vecka; i måndags var det fotbad och igår målade jag naglarna. Förhoppningsvis kan jag fortsätta ända tills A kommer hem. Kanske jag även hinner lägga ansiktsmask någon skön kväll?!?