The Way the Cookie Crumbles...

2011-06-27

Väckarklockan ringde alldeles för tidigt; de få timmarnas sömn räckte inte. Men det blev ändå till att kravla sig ur sängen och göra sig i ordning för första utflykten på Island.

Utflykten, som kallas Gyllene cirkeln, leddes av en fransk guide vars brytning kunde vara lite svår att förstå ibland. Han var trevlig och pratade inte alltför mycket.

Första stoppet var vid Nesjallavir där det finns ett geotermiskt värmekraftverk. Islands geografiska läge ger billig el och värme till invånarna, men i naturen ligger stora rör som leder dessa in till städerna.

 
Värmekraftverket och rör som leder vattnet dit det behövs.

Efter ytterligare en liten bit med bussen kom vi fram till Þingvallavatn sjö,vid Þingvellir nationalpark. Utsikten över sjön var otroligt vacker.
Här möts de euroasiatiska och nordamerikanska tektoniska plattorna som är orsaken till att Island har vulkaner. Det var även här som Islands parlament, Alltinget, grundades 930 e.Kr.

Þingvellir nationalpark, ravin i förgrunden och Þingvallavatn sjö i bakgrunden.

Nästa anhalt var Gullfoss vattenfall, där vi även fick lunchpaus. A och jag valde att äta lunch först, vilket visade sig vara ett klokt beslut eftersom det hade bildats en lång kö efteråt. Vi valde den inhemska rätten, lammsoppa. Jag tyckte att den var rätt god, men efter en skål så blev smaken lite för mycket.
Efter lunchen blev det en kort titt på Gullfoss eftersom det hade blåst upp så oerhört mycket ville man inte vara utomhus mer än nödvändigt.

Gullsfoss uppifrån utsiktsplatsen.

Efteråt åkte vi buss för att titta på en gejser. Den stora gejsern, Geysir, slutade spruta vatten för många år sedan så vi fick nöja oss med dessa mindre granne Stokkur. Det luktade svavel (gamla ägg) i området så inte heller här ville man stanna länge.

 
Geysir som är lugn och Stokkur som sprutar vatten.

På vägen tillbaka till Reykjavik gjorde vi ett första extrastopp vid Faxa vattenfall, där en laxtrappa byggts vid sidan om den.

Faxa vattenfall med laxtrappan till vänster.

Vi stannade även vid Skálholt kyrka där landets biskopar tidigare hade sitt säte.

Det andra extrastoppet var vid Kerið, en vattenfylld krater.

Kerið.

Det vi la märke till under utflykten var att det inte var särsklit grönska. Vi fick under bussfärdens gång se mycket lavaöken och en del isländsk skog, dvs. låg träd och buskar, men inget av det gröna Island som vi hade föreställt oss.