En droppe i havet

När jag till exempel läser Svinalängorna så gör det ont i mig. Det känns så oerhört jobbigt att barn far illa och jag känner mig så maktlös. Utsatta barn har fått mitt hjärta att brista.

För att döva samvetet har jag ända sedan studietiden haft ett fadderbarn i Etiopen genom SOS Barnbyar. Även A har haft ett fadderbarn, men i Sydsudan, genom samma organisation sedan han studerade.

Givetvis hoppas jag att de donerade pengarna gör nytta och att hjälporganisationerna gör allt de kan för nödställda och utsatta. Självklart tror jag det eftersom jag ger pengar till dem.
Sedan årsskifter ger vi även pengar till Läkare utan gränser varje månad.

Drygt 1 % av vår bruttoinkomst går till hjälporganisationer/välgörenhet. Jag tycker det känns bra och rätt att ge pengar eftersom vi har det bra ställt och på intet sätt är beroende av dessa summor.

Jag skulle även vilja ge pengar till Barnens rätt i samhället eftersom de gör ett så viktigt arbete och inte har möjlighet att ta emot alla samtal från barn. Jag tycker att det är en mycket viktig organisation som finns för barnen.

Men om jag fick välja skulle WWF bli nästa organisation som vi månatligen kommer ge pengar till. Jag tror att många djurarter är utrotningshotade på grund av människans handlingar. Trots att jag inte tror att pengarna kommer rädda någon art vill jag på något sätt kompensera för allt dumt människan gör och har gjort genom alla tider.

Allt detta gör jag eftersom jag inte tror på människans godhet och känner att jag borde göra något aktivt, men inte orkar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0