Barnvisor på hjärnan

Denna vecka råkade det bli två sångstunder två dagar i sträck. Innan dess hade det inte varit någon.

I måndags var vi på babysång på den öppna förskolan som ligger närmast oss. Sångstunderna för bebisar brukar tydligen vara populära, men i måndags var vi bara fem barn. Det var första gången som jag gick på något sådant med B så jag var nyfiken på hur hon skulle reagera. Visst hade jag sjungit barnvisor för henne hemma, men mest barnvisor oh inte så många sånger med rörelser.

B var mest nyfiken på förskoleläraren och den docka som hon använde för att demonstrera rörelserna. B verkade mest tycka om de sånger där jag bar och gick omkring med henne.

I tisdags tog vi oss till den öppna förskolan som jag går till med föräldragruppen. Den
sångstunden var oplanerad, men det var många barn där. Liksom föregående dag var B mest nyfiken på förskoleläraren och dockan, men nu blev hon även glad när man hissade upp henne i luften.

Jag har sjungit en del sånger för B här hemma och hon lyssnar/tittar i alla fall intresserat när jag sjunger och gör rörelserna.

Just nu har jag huvudet fullt med barnvisor, även sånger som vi varken sjöng i måndags eller tisdags. Jag antar att sångerstunderna väckte minnen om andra barnvisor till liv.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0