The Way the Cookie Crumbles...

För första gången sedan B föddes känns det som jag kan planera dagarna något. Just nu känns det som jag har en mycket nöjd bebis som alltid är fantastisk behaglig att umgås med.

 

Våra dagar brukar börja omkring klockan åtta. Jag äter frukost medan B sitter i barnstolen bredvid och leker. Sedan byter jag om på B, ammar henne (samtidigt som jag försöker hålla B vaken eftersom hon ofta vill somna) och har en liten sångstund med henne. Vi leker en liten stund innan jag lägger henne runt klockan tio. B sover cirka två timmar så jag gör mig i ordning, får lite tid att göra saker och äter lunch.

 

När B vaknar får hon lunch, en halv barnmatsburk och lite frukt. Sedan leker vi och eventuellt badar jag B. Efter ungefär två timmar uppe är det återigen dags för sovstund på cirka två timmar.

 

Nästa gång B vaknar ammar jag henne och sedan förbereder jag middag och leker med B tills A kommer hem. Då är det främst A som leker och tar hand om B fram till läggdags. Jag gör middag och tar hand om disken.

 

Klockan åtta får B en flaska välling och sedan försöker någon av oss att lägga B vid nio.

 

Det kan tyckas som ett oerhört tråkigt och inrutat liv, men jag är mycket glad för det. För nu kan jag planera in ärenden utifrån B:s sovtider som är ganska lika från dag till dag.