Ett uns partid
Sedan B föddes har hon fram till för ett par veckor sedan sovit i vår säng om nätterna. A och jag gav nästan helt avkall på all partid från hon var ungefär en månad. B anammade våra läggtider så den enda tid vi fick för varandra var under hennes sovstunder på helgerna. Och då var det ju en massa annat som också skulle hinnas med.
Ett tag var jag till och med osäker på vad jag kände för A. Jag vågade inte heller känna efter. "Har jag skaffat barn med en person som jag inte längre älskar?" Det fanns inget "vi" som en gång förälskade oss i varandra utan bara "vi" som är föräldrar till B.
Men nu när hon somnar i sin egen säng (som fortfarande står intill vår) kan A i alla fall hålla om mig innan vi somnar om kvällarna. Det känns för en liten, liten stund som vi är de två personer som föll för varandra för många år sedan.
Kommentarer
Trackback
