Dags för jobb!
Känner att jag börjar tröttna på att vara hemma med B. Tålamodet tar slut tidigt på dagen och jag har ont om energi att aktivera och leka. Om jag fick välja skulle A få ta över stafettpinnen nu (och han menar att han inte skulle ha något emot det).
Men livet blir inte alltid som man tänkt sig hur mycket man än planerar. Det finns inget jobb för mig att gå tillbaka till hur mycket eller lite jag än velat. Jobbsökandet går trögt; det verkar vara många som söker jobben.
Min önskan just nu är att hitta ett jobb som fungerar att kombinera med familjelivet. Jag inser att jag kommer att sakna B oerhört när jag börjar jobba.
Kommentarer
Trackback
