Och så var vi bara två...
Det kändes lite sorgligt igår när A sa hej då till B innan hon skulle lägga sig. B förstod inte, hon for omkring och hade helt andra tankar: hon ville ha sin välling.
Fast å andra sidan hade det kanske varit ännu jobbigare om hon hade förstått att hon inte kommer få se sin pappa på nästan tre veckor.
A åkte i morse innan vi hade gått upp, men jag gick upp och sa hej då när taxin kom. Jag förstår att jag inte kommer få se min man på nästan tre veckor och tycker det känns jättejobbigt. Men jag är nog mest rädd för att jag inte kommer orka med B...
Kommentarer
Postat av: Helena
Du säger väl till om du behöver lite avlastning eller sällskap?
Svar:
None None
Trackback
