The Way the Cookie Crumbles...

Idag har AA varit helt omöjlig att lägga ifrån sig. Jag tror att jag lyckades lägga ifrån mig henne totalt tre gånger utan att hon blev missnöjd.

Första gången var redan kl. 7, då hon vaknade strax efter kl. 5 utan att somna om trots att hon ammades på båda brösten. Jag trodde att hon tyckte att det var dags att gå upp så jag gjorde henne redo för dagen. Men det tog inte lång stund innan jag märkte att hon var trött och hon somnade fort när jag smågungade henne i famnen. Sedan kunde jag lägga ner henne i vår säng och hon sov ytterligare en timme.

 

Andra gången jag kunde lägga ner henne var när vi hämtat hem B från förskolan. Jag lade då AA på soffan och tvättade B:s händerna och hjälpte henne att byta kläder. Efter en stund blev AA dock missnöjd, så jag flyttade henne till babygymmet (tredje gången hon accepterade att jag lade henne ifrån mig) och drog igång mobilen som jag flyttat dit. Därifrån tittade hon på B som lekte och kunde även se mig eftersom jag småslumrade en stund på golvet med ryggen mot soffan.

 

Resten av dagen har jag burit eller haft AA i bärsele, bortsett från när jag ammat henne. Hon har varit missnöjd när jag lagt henne på soffan för att klä på och av overallen och jag har inte fått lägga ifrån mig henne, varken när hon sovit eller varit vaken. Jag fick äta lunchen stående med AA i bärselen. På skötbordet har hon varit nöjd när jag bytt blöja på henne i alla fall.

 

Jag vill inte ha det så här under resten av föräldraledigheten. Jag hoppas att denna klängighet beror på språnget som hon är i just nu. I så fall behöver jag bara stå ut i de nitton dagar som återstår av detta språng.