The Way the Cookie Crumbles...

Idrottsläraren redogjorde kortfattat om vikten av att delta på lektionerna, vad barnen behöver ta med sig samt de viktigaste datumen att hålla reda på under höstterminen. De andra ämnena som de kommer att ha är engelska, SO, NO, bild och elevens val.

Tyvärr fick jag inte en positiv uppfattning om klassens lärare. Hon var ibland otydlig med innehållet som hon framförde och det förstärktes av att hon ofta inte avslutade sina meningar. Jag hoppas innerligt att hon är tydlig och pedagogisk när hon pratar med barnen. Och jag hoppas att jag kommer att revidera bilden av henne vid utvecklingssamtalet senare i höst.

Jag förstår inte hur tiden gått så fort. Sju år sedan B föddes - sju år sedan jag blev förälder.

Idag fyller vår stora tjej sju år. Vi firade som om gårdagen var hennes födelsedag för att slippa stressa en måndagsmorgon. B gick med på det. Det var nog skönt för henne att slippa vänta ytterligare en dag.

Det blev sång och presenter på morgonen. Sedan kunde hon hela förmiddagen bygga med Lego som hon fått i present. På eftermiddagen kom mormor, morfar och moster med familj. Det blev pannkakstårta och nudlar (pad thai) som hon önskat. 

Utöver att önska sig i princip alla leksaker i hela världen önskar hon sig pengar för att kunna köpa sin egen iPad. Jag tror att B är tillräckligt disciplinerad för att lyckas.

Samtidigt som jag förväntar mig att hon ska "vara en stor tjej" tycker jag att det är så viktigt och vill verkligen att hon får vara barn. Jag måste bli bättre på att påminna mig om detta.

Jag undrar om AA är orolig utan att antingen själv veta om det eller kunna uttrycka det eftersom hon den senaste tiden gråtit på nätterna.

Det började några nätter för förskolestarten. Kan det ha något med det att göra? Innan dess sov hon ganska bra. När hon vaknade mitt i natten, gissningsvis kring kl. 00-01, ropade hon efter oss väldigt sakligt utan att vara ledsen.

På senare tid har hon vaknat redan kl. 23 och gråtit. Hon har låtit väldigt ledsen, men när jag frågat om det minns hon inte eller säger att hon inte vill berätta. För A har hon berättat att hon drömmer mardrömmar om lavafloder och mark som öppnar upp sig.

Igår var första dagen för B i skolan, så säger A och jag eftersom vi räknar första klass som skola och inte förskoleklass. Men enligt B har hon redan gått i skolan ett år förstås. Skoldagen började med uppträdande på skolgården innan de gick in till klassrummet.

När jag på eftermiddagen/kvällen frågade B svarade hon "bra" på alla mina hur-frågor och "ja" på alla "var det roligt"-frågor. Jag får välj vara nöjd att hon svarade på alla mina frågor. 

Det var även första dagen för B på sitt nya fritids. Där fick jag en utförligare rapport från fritidspersonalen. Hon har funnit sig till rätta direkt i den stora gruppen. De hade gått till en sjö badat och grillat hamburgare och marshmallows. B var väldigt glad och nöjd när jag hämtade henne på fotbollsplanen bredvid AA:s förskola. Det enda hon klagade på var att jag hämtade henne för tidigt.

För AA var det första dagen på storbarnsavdelningen. Hon kommer att vara på denna avdelning tills hon slutar på förskolan. Pedagogen berättade att allt hade gått bra och att det första AA hade velat göra var att gå runt och titta på avdelningen. AA berättade att hon inte saknade sina kompisar från den tidigare avdelningen eftersom hon fick träffa dem ute på gården.

Skönt att terminen börjat bra, men jag är beredd på att det kan komma bakslag.

Igår gick AA på bio för första gången. Det var en födelsedagspresent från en dagiskompis, den som AA skulle säga är hennes bästa kompis. Tillsammans med kompisen, hennes pappa och mig tog vi bussen in till stan.

Eftersom föreställningen gick sådan tid var vi först tvungna att äta lunch innan vi gick till biografen. Sedan fick de välja snacks. AA hade bestämt sig för godis medan kompisen bestämt sig för popcorn, men till slut valde båda lösgodis.

Föreställningen som vi såg var Bamse och dunderklockorna. Som vanligt när vi tittar på film började AA krokna efter två tredjedelar. Då låg hon mot min arm ibland, men hon satt kvar i sin stol under hela föreställningen.

Efteråt verkade hon nöjd med både filmen och upplevelsen. Och jag var glad att hon under filmen inte hade stört andra besökare genom att prata eller resa sig från stolen.