Barnlöshet
Ju äldre jag blir, desto mer osäker till barn blir jag. Frågan "Vill jag ha barn?" gnager nästan konstant i mitt huvud nu för tiden. Problemet är säkerligen att jag inte vet svaret. Jag har inte ens en känsla för vad jag vill. JA, jag vill en dag ha barnbarn och jag tror att om jag får barn kommer jag att älska det i alla oändlighet och göra det som är bäst för barnet. NEJ, jag trivs bra med livet som det är just nu och jag känner inte alls för barn för tillfället.
Och så undrar jag varför inte den biologiska klockan börjat ticka än, trots att det kan anses vara tidigt nu för tiden. Men jag kan inte fundera hur länge som helst, en dag är det för sent.
Och om man som jag, tycker att människan missbrukar och utarmar jorden så borde man jag ju inte sätta fler människor på jorden. Fast detta ingår inte i mitt resonemang längre; det blev för jobbigt att tänka så negativt.)
Två inlägg i Aftonbladet om barnlöshet:
"Att få barn är inte meningen med livet"
"Det mest logiska är att INTE få barn"
Och så undrar jag varför inte den biologiska klockan börjat ticka än, trots att det kan anses vara tidigt nu för tiden. Men jag kan inte fundera hur länge som helst, en dag är det för sent.
Och om man som jag, tycker att människan missbrukar och utarmar jorden så borde man jag ju inte sätta fler människor på jorden. Fast detta ingår inte i mitt resonemang längre; det blev för jobbigt att tänka så negativt.)
Två inlägg i Aftonbladet om barnlöshet:
"Att få barn är inte meningen med livet"
"Det mest logiska är att INTE få barn"
Kommentarer
Trackback
