The Way the Cookie Crumbles...

Igår blev det första återbesöket på Linguini. Eftersom restaurangen är så liten bokade vi självklart bord för ett par veckor sedan. (Regeln är nog att man alltid ska boka bord på alla hjärtansdag.)

Restaurangen var mer eller mindre fullsatt under hela vårt besök. Eftersom jag fick sitta så jag såg in i köket kunde jag se att de hade fullt upp hela tiden. Inte nog med att restaurangen var full, det kom beställningar på avhämtning nästan hela tiden. Och många beställde minst tre-fyra lådor.

Vi fick vänta över en halvtimme på våra förrätter - inte accebtabelt tycker jag. A beställde Bruschetta ai funghi som jag tyckte var lite för pepparstark. Jag beställde Carpaccio con ruccola och åt carpaccio för första gången. Jag tyckte inte att själva köttet smakade något, men tillsammans med ruccolan och parmesanen blev det en god smakkombination.

Därefter fick vi vänta ännu lite längre på huvudrätterna. Servitören förstod att vi hade väntat för länge; A fick en till flaska läsk och fyllde på mitt vinglas (men vinet var tyvärr bortkastat).
När maten väl serverades var det efterlängtat. A beställde Penne al Pepe som var jättegod. Min Linguini vongole var god, men smakade egentligen som Linguini del Golfo (som jag åt sist). Jag hade förväntat mig något som var olikt den rätten. Tyvärr var en del av musslorna inte öppna så de fick jag kasta, men jag orkadfe ändå inte äta upp all pasta. Eftersom vi båda blev så mätta blev det inte heller någon efterrätt.

Jag vet redan vad jag ska beställa nästa gång vi går dit. Men nästa gång ska inte vara på alla hjärtansdag. Och nu vet jag vad jag ska förvänta mig för smakupplevelse av pasta med skaldjur.