En vecka med bebis...
...men det känns så naturligt redan och som om hon har varit hos oss, om inte för alltid så, under lång tid alla fall.
Objektiviteten försvann för länge sedan. Det första jag såg hos B var hennes stora näsa, men nu kan jag inte se annat än världens sötaste ansikte.
Dessutom känns förlossningen avlägsen. Jag kan knappt tro att det bara var en vecka sedan. Redan under förlossningen märkte jag att jag inte riktigt uppfattade tid och rum, och nu känner jag mig beredd på att göra det igen, (men inte den närmaste framtiden.) Man får ju världens bästa belöning efteråt.
Objektiviteten försvann för länge sedan. Det första jag såg hos B var hennes stora näsa, men nu kan jag inte se annat än världens sötaste ansikte.
Dessutom känns förlossningen avlägsen. Jag kan knappt tro att det bara var en vecka sedan. Redan under förlossningen märkte jag att jag inte riktigt uppfattade tid och rum, och nu känner jag mig beredd på att göra det igen, (men inte den närmaste framtiden.) Man får ju världens bästa belöning efteråt.
Kommentarer
Postat av: Christina
Längtar efter att få träffa det lilla underverket och er också förstås.
Vilken resa du (ni ) har upplevt. Visst är det häftigt och vilken belöning man får.
Visst är en förlossning oerhört smärtsam. Man kan i förväg inte på något sätt föreställa sig hur det är. Men jag tycker du var mycket väl förberedd och du var JÄTTE duktig.
Jag kan minnas den underbara känslan när man fick den lilla/lille på bröstet för första gången och det är precis som du säger det känns som man har haft barnet mycket längre tid hos sig.
Många stora kramar till er alla. Kommer på fredag!!
Svar:
None None
Trackback
