Upp-och-ned-vända-världen
Igår var det supermysigt att vara ensam med B. Hon var på strålande humör och allt gick som en dans.
Idag verkade ingenting stämma för henne. Hon var gnällig och ville vara NÄRA mig större delen av dagen. Hon vägrade äta lunch och dessutom blev hon väckt av en skrikande unge när vi åkte buss. Tur att mamma kom på besök och hjälpte mig att få i B lite mat, vid tretiden.
Jag tror och hoppas att dagens strul beror på en tand som är på väg upp. Efter denna tand hoppas jag att det dröjer innan nästa kommer, så vi får lite lugnt ett tag. Och kanske kan få B att sova i sin egen säng igen...
Kommentarer
Trackback
