Glädje och skuldkänslor
Igår fick jag lite egentid. (Det var tur att både A och jag kände oss bättre.) Jag lämnade A och B hemma för att gå på stan med syster. Mitt mål var att starta en ny jeansgarderob, dvs. hitta två par jeans som satt bra. Efter graviditeten har jag inga jeans som passar.
Det var oerhört jobbigt att säga hej då till B och att gå hemifrån, men när jag var i stan kändes det roligt. Samtidigt kändes det ovant utan barnvagn.
Det gick oförväntat bra att hitta jeans till mig, men jag fick prova många par. Dessutom köpte jag lite andra saker som jag behövde köpa i stan.
På vägen hem smög sig skuldkänslorna in och förbi glädjen. "Tänk om B varit jobbig och kinkig under alla timmar som jag varit borta." Egentligen borde jag väl inte alls känna skuld. A ska och kan väl lika gärna som jag hantera det? När jag kom hem fick jag veta att de haft en jättemysig dag tillsammans.
Det var oerhört jobbigt att säga hej då till B och att gå hemifrån, men när jag var i stan kändes det roligt. Samtidigt kändes det ovant utan barnvagn.
Det gick oförväntat bra att hitta jeans till mig, men jag fick prova många par. Dessutom köpte jag lite andra saker som jag behövde köpa i stan.
På vägen hem smög sig skuldkänslorna in och förbi glädjen. "Tänk om B varit jobbig och kinkig under alla timmar som jag varit borta." Egentligen borde jag väl inte alls känna skuld. A ska och kan väl lika gärna som jag hantera det? När jag kom hem fick jag veta att de haft en jättemysig dag tillsammans.
Kommentarer
Trackback
