Den bästa tiden
...är nu!
Trots att jag är ensam med B och trots att måltiderna är besvärliga och sömnen orolig är jag så lycklig över att få vara med henne, se henne utvecklas och växa.
Jag vill inte tillbaka till när hon var liten även om jag kan sakna myset, sovandet och "enkelheten". Jag kan ibland längta till hon blir äldre; att hon ska förstå och göra som jag säger. Men då kommer det vara andra saker som är jobbiga.
Hur många gånger har jag inte, sedan jag blev gravid, fått höra att tiden går så fort och att man ska passa på att njuta? Jag har alltid smålett åt det och tänkt att det inte gäller mig, för jag njuter. Men nu inser jag att jag inte alls gör det. Tiden går faktiskt otroligt fort. Och nuet blir till historia på ett ögonblick.
Från och med ska jag njuta mer av tiden med B och jag menar verkligen NJUTA. En dag kommer jag att sitta på jobbet och längta efter henne. En dag kommer jag inse att hon redan är en stor flicka och undra vart tiden tog vägen.
Kommentarer
Postat av: Christina Hultgren
Det gör du rätt i. Det är inte förrän efteråt man inser hur kort småbarns tiden faktiskt är. Det kan tyckas när man är mitt uppe i det att det är så jobbigt att inte få sova en hel natt eller att oroa sig för maten m.m.Men sen inser man att det var ju inte så farligt. Att oroa sig gör man hela livet som förälder jag vet ;) och som du skriver det gäller att leva här och nu. Lycka till kram
Svar:
None None
Postat av: A
Eller så sitter man en dag i USA och längtar hem till en lite sötnos. Så du kommer få dela med dig av vår lilla tjej när jag kommer hem! Puss, älskar er!
Svar:
None None
Trackback
