Ytterligare ett fönster...att tvätta
I förrgår fick vi takfönstret monterat. Det kändes nästan lite för litet när det var på plats, och även utifrån när jag tittade igår morse. I morse när jag såg dagsljuset falla in på vinden från övervåningen kändes det härligt. Lite senare idag kunde jag titta hur dagsljuset spred sig på vinden: det var mörkt längst in, så egentligen hade vi nog behövt ännu ett fönster, men det hade nog inte blivit snyggt utifrån.
När hantverkarna monterat fönstret läckte det in en hel del kyla eftersom vi behövde lägga in isolering runt fönstret. Eftersom kylan spred sig till resten av huset och huset var riktigt kallt igår morse, såg vi till att få det gjort igår kväll. Nu återstår att sätta upp gips och göra en snygg smyg, men det kanske görs först i ett senare skede när vi fått den mesta av alla annan gips på plats.
När hantverkarna monterat fönstret läckte det in en hel del kyla eftersom vi behövde lägga in isolering runt fönstret. Eftersom kylan spred sig till resten av huset och huset var riktigt kallt igår morse, såg vi till att få det gjort igår kväll. Nu återstår att sätta upp gips och göra en snygg smyg, men det kanske görs först i ett senare skede när vi fått den mesta av alla annan gips på plats.
Bild på trappan
Jag har nu lagt in en bild på trappan i inlägget "En våning rikare".
Äntligen hemma!
Nästan hela resan saknade jag A, framförallt att resa och upptäcka nya saker med honom. Man kan nog säga att jag saknade när vi var yngre och barnfria, då vi kunde göra det vi ville.
Annars var resan egentligen helt okej. Fotbollsbiljetterna var riktiga och platserna var bra (tio rader från plan på långsida vid hörnan). Vi hann se de sevärdheter vi hade tänkt. Det enda som var misslyckat var shoppingen eftersom vi hade sparat det till söndagen då ALLA butiker var stängda, till och med de stora varuhusen.
Annars var resan egentligen helt okej. Fotbollsbiljetterna var riktiga och platserna var bra (tio rader från plan på långsida vid hörnan). Vi hann se de sevärdheter vi hade tänkt. Det enda som var misslyckat var shoppingen eftersom vi hade sparat det till söndagen då ALLA butiker var stängda, till och med de stora varuhusen.
Ingen resfeber
Idag åker jag till Tyskland några dagar och lämnar den lilla älskade familjen hemma. På något sätt känner jag mig likgiltig inför resan, vilket jag tycker är både konstigt och ganska förfärligt.
Jag kan varken påstå att jag sett fram emot eller bävat inför resan. Jag kan inte heller påstå att jag sett framför mig att jag kommer sakna A och B, däremot så vet jag ju att så kommer vara fallet.
Jag saknar känslan av förväntan och även det lilla stinget av oro och sentimentalitet över att lämna hemmet som alltid innan sig före resor.
Jag hoppas att det ska kännas mer när jag är på plats i München och får se och uppleva nya saker.
Jag kan varken påstå att jag sett fram emot eller bävat inför resan. Jag kan inte heller påstå att jag sett framför mig att jag kommer sakna A och B, däremot så vet jag ju att så kommer vara fallet.
Jag saknar känslan av förväntan och även det lilla stinget av oro och sentimentalitet över att lämna hemmet som alltid innan sig före resor.
Jag hoppas att det ska kännas mer när jag är på plats i München och får se och uppleva nya saker.
Tungt med gips!
I helgen lämnade vi B till mormor och morfar för att kunna arbeta med vinden. Vi började sätta upp gips på väggar och tak.
Det är tunna gipsskivor, s.k. renoveringsgips. Trots det var de tunga. De var även otympliga eftersom de är 250*120 cm. Vi fick vika ihop skivorna på längden för att kunna få upp dem på vinden.
Vi satte upp gipset på båda kortväggarna och ungefär ett halvt snedtak, så mycket återstår. A tog även bort de tvärribbor som gick till takstolarna och som tidigare bar upp enkla hyllor.
Det är svårt att hitta tid för att arbeta med vinden. Det är tur att vi inte har ett datum då det måste vara klart, men det vore skönt att veta att arbetet går framåt, om än långsamt.
Det är tunna gipsskivor, s.k. renoveringsgips. Trots det var de tunga. De var även otympliga eftersom de är 250*120 cm. Vi fick vika ihop skivorna på längden för att kunna få upp dem på vinden.
Vi satte upp gipset på båda kortväggarna och ungefär ett halvt snedtak, så mycket återstår. A tog även bort de tvärribbor som gick till takstolarna och som tidigare bar upp enkla hyllor.
Det är svårt att hitta tid för att arbeta med vinden. Det är tur att vi inte har ett datum då det måste vara klart, men det vore skönt att veta att arbetet går framåt, om än långsamt.
Med avlastning igen
Arbetsveckan utan A blev stressig, men resulterade förmodligen bara i lite mer vardagstjafs än vanligt. Både B och jag verkade lättade att få träffa A igen. Vi var nog lite trötta på varandra trots att vi fick in lite mys i vardagen.
Det är skönt att allt är som vanligt igen. Att jag får sova om nätterna och ignorera B ibland eftersom A tar hand om henne.
Det är skönt att allt är som vanligt igen. Att jag får sova om nätterna och ignorera B ibland eftersom A tar hand om henne.
En våning rikare
Gårdagens montering av trappan löpte på väl. Nu har vi ett våningsplan till. Hantverkarna hade fått trappan på plats redan vid sen lunch. Då återstod att få dit räckespinnarna som är mitt i trappan. Pinnarna som ska sitta runt hålet på vinden får vi montera dit själva eftersom vi inte slutfört finishen på hålet i bjälklaget.
Det verkade inte helt lätt att mäta ut pinnarnas längd. Dessutom fasade de kanterna på varje ände så det blev väldigt fint. Funderar på att be dem komma igen för att slutföra alla pinnarna så att det blir snyggt gjort. Vi kommer aldrig få till det lika fint.
Och trappan är jättebra att gå i. Inte alls för brant (som vi oroade oss för), ingen risk att slå i huvudet och inte för trång heller.
Stilmässigt passar den med vår befintliga trappa, men storleken (att den är så mycket smalare) och konstruktionen med ett djupare första steg gör att den bryter. För att få det praktiskt var det nödvändigt.
Det verkade inte helt lätt att mäta ut pinnarnas längd. Dessutom fasade de kanterna på varje ände så det blev väldigt fint. Funderar på att be dem komma igen för att slutföra alla pinnarna så att det blir snyggt gjort. Vi kommer aldrig få till det lika fint.
Och trappan är jättebra att gå i. Inte alls för brant (som vi oroade oss för), ingen risk att slå i huvudet och inte för trång heller.
Stilmässigt passar den med vår befintliga trappa, men storleken (att den är så mycket smalare) och konstruktionen med ett djupare första steg gör att den bryter. För att få det praktiskt var det nödvändigt.
Den nya trappan på plats.
Jag är nöjd. B verkade tycka den är okej. Nu återstår att se vad A säger när han kommer hem.
Jag är nöjd. B verkade tycka den är okej. Nu återstår att se vad A säger när han kommer hem.
Gräsänkevecka
Denna arbetsvecka är jag ensam hemma med B. Jag gissar dock att jag inte kommer påverkas alltför mycket även om jag självklart kommer sakna A:s sällskap om kvällarna. Jag får hjälp med hämtningar av mina föräldrar ett par dagar, en dag är jag ledig på grund av trappmontering och de två sista dagarna är chefen inte på plats så mina arbetstider är min egen angelägenhet.
Jag har tänkt mig mysig kvalitetstid med B, så att hon ska bli ännu mindre pappig framöver. Men jag gissar att tiden mest går åt till vardagsbestyr.
