The Way the Cookie Crumbles...

I helgen lade A om elkabeln som gick rakt över hålet för trappan. Nu återstår att justera den så att den ligger rätt mot ytterväggen, men för det krävs borttagning eller urgröpning av de avsågade träreglerna som är kvar. Det kan ju göras när trappan är monterad på plats.

A hann även grundmåla med hela provburken med grundfärg. Nu återstår att måla över med finish-färgen och sedan fatta beslut om vi ska ha vitmålat trä eller gips på väggar och tak.

Dessutom fick vi igår mejl om att trappan är färdigtillverkad. Nästa vecka kommer de för att montera den

Till min stora glädje upplever jag att B är mycket mindre pappig den senaste tiden. Det går bra att pappa gör något annat medan jag leker med henne. Det går bra att pappa sitter bredvid i soffan medan hon sitter hos mig.

Hon föredrar fortfarande sin pappa framför mig, men verkar lika glad över att vara med mig. Hon verkar till och med undra när det är A som lägger henne. Det går lika bra, men jag märker att hon är väldigt van vid rutinen jag har med henne och att hon blir lite förvirrad eftersom pappa annorlunda.

Det är många tankar och funderingar på vinden just nu och jag tror att både A och jag känner en viss stress. Helt klart är att det finns mycket mindre av både tid och ork för husrenovering på kvällar och helger.

Nästa vecka beräknas trappan vara färdigtillverkad och det är ju en del som bör vara färdigt innan de kommer hit för att montera den. Jag hoppas att vi hinner få det viktigaste gjort i helgen. I bästa fall får vi även nästa helg på oss för att förbereda och kan få barnvakt då.

Igår öppnade vi upp i taket till vinden, där den nya trappan ska monteras. Det gick ganska fort, i och för sig hade A redan lyft två spånskivor som utgör del av vindens golv. Så det återstod ytterligare en spånskiva och att lyfta isolering innan A kunde såga/skära hål i innertaket.

Därefter skulle vi återställa de delar av golvet på vinden som ska vara kvar. Det tog nästan lika lång tid.

Nu återstår att få till snygga ytor i hålet i bjälklaget och att bygga en vägg längs ena sidan av hålet. Först måste A dock flytta en elkabel som husbyggarna varit lata och dragit tvärs över vårt hål, men som enligt ritningen skulle svängt och följt väggen.

...var i förrgår. Jag tyckte att det var ungefär lika (lite) givande som utvecklingssamtalet vi hade i förra månaden.

Vi fick veta vad de gör och vilka aktiviteter som barnen har. Allt jag fått höra är positivt och bra. Jag skulle vilja ha en mer nyanserad bild och mer kritisk analys. Eller är allt verkligen så fantastiskt bra och funkar så väldigt smidigt?

Efter mötet var det en inbjuden föreläsare på plats för att berätta om lekens betydelse. Det var bra, men innehållet var inte revolutionerande, (tycker jag). Och det var inget man inte hade kunnat läsa sig till.

I helgen fick vi äntligen träffa B:s kusin för första gången. Samtidigt som det var mysigt att gosa med bebis märkte jag hur ovan jag är vid att hantera spädbarn. Dessutom beter sig bebisar väldigt olika.

B:s kusin rörde sig hela tiden, även när man hade honom i famnen, och eftersom rörelserna var oförutsägbara kunde man få sig en skallning. Jag kan inte minnas att det var så med B.

Kusinen ville gärna vara i famnen nästan hela tiden, B var rätt nöjd den mesta tiden. Eller har jag förträngt allt gnäll och missnöje?

Det känns i hjärtat när B alltid väljer sin pappa. Hon blir glad när jag hämtar på förskolan och när jag kommer hem, men om valet står mellan pappa och mamma väljer hon alltid pappa.

Jag tror att det beror på att jag är mer sträng, och möjligtvis mer konsekvent. Jag bär henne aldrig till eller från förskolan, hur mycket hon är gnäller och gråter. Jag säger till på skarpen mycket oftare samtidigt som jag även förklarar anledningen (men den brukar hon inte bry sig om).

Hon kan bli jätteledsen om jag ska lägga henne, men efter lite avledning är det som om ingenting hänt. Då kan vi ha det jättemysigt och det går smidigt.

Jag hoppas givetvis att pappigheten ska gå över och att vi ska få fler mysiga stunder tillsammans.

I veckan beställde vi trappan som ska leda upp till vinden. Vi har haft en mycket bra dialog med kontaktpersonen på företaget. Hon har lyssnat på våra frågor och vi har diskuterat fram och tillbaka. Till slut har det blivit en U-trappa med ett första steg med djupare stegdjup och något brant lutning i resten av trappan. Trappan är i trä och ska vara i samma stil som vår befintliga trappa.

Vi har fortfarande inte fått någon offert på takfönster, men det känns som ett mindre delprojekt i sammanhanget.

I helgen hälsade vi på min kusin och träffade hennes dotter, 2,5 månader gammal. Innan vi kom fram var B mycket nyfiken på bebisen och berättade att hon skulle få muffinsen som vi tagit med.

När vi väl var där visade hon nästan inget intresse för henne. Däremot märktes det att B ville ha sina föräldrar för sig själv. När vi bar bebisen såg hon missnöjd ut och var nära den av oss som inte hade bebisen. Så fort vi lämnat ifrån oss bebisen ville hon vara nära den föräldern.

Det ledde inte till någon större reaktion än så, vilket känns bra, men hon visade tydligt att vi är HENNES föräldrar och att hon vill ha oss för sig själv.