The Way the Cookie Crumbles...

I förra veckan fick B sova i tält för första gången. A slog upp tältet på baksidan av huset och på dagen lekte både B och AA därinne.

 

På kvällen nattade A som om det var en vanlig kväll, men i tältet. B tyckte det var spännande och hade lite svårt att somna. När hon väl somnat gick A därifrån och lade sig att sova i tältet först senare.

 

Resten av natten sov B lika bra som en vanlig natt. Hon hade inte märkt av att det var något kylig eller att Cookie kommit in i tältet.

 

Jag tror att B gärna tältar fler gånger.

Det är oftast otroligt svårt att byta blöja på AA. Hon skriker, vrider och vänder på sig och låter inte oss torka rent.

Sedan ett par månader använder vi byxblöjor på henne dagtid, vilket har minskat antalet liggande blöjbyten. Men hon är fortfarande väldigt missnöjd många gånger.

Det hade varit bra om AA använde potta så att blöjbytena har varit ännu färre, men hon förstår inte alls var hon ska göra på den. Amningen vill hon bara resa sig eller så vill hon stoppa ner handen, eller det hon har i handen, i pottan.

Det hade alltså varit bra om vi kommit igång med potträningen tidigt, innan AA lärt sig ställa sig upp. Liksom vi gjorde med B. Men tyvärr började A inte med pottan, kanske på grund av både tidsbrist och B:s störande närvaro.

Nu är det för sent med potträning. Vi får vänta. Jag har läst att barn är som mest mottagliga för potträning 18-24 månader gamla. Så nästa gång A är föräldraledig, i vår, måste han ta tag i detta.

Efter att ha haft barn i nästan fyra år har jag för första gången fått uppleva att en av dem haft feber.

 

AA har varit lite snorig några dagar och igår kändes hon väldigt varm. När jag tog termometern på henne hade hon 37,7 grader.

 

Otur att när någon av barnen får feber så är det mitt i varma sommarvärmen. AA har redan flera nätter sovit utan pyjamas och endast i blöja.

 

Jag tyckte så synd om henne eftersom det var svårt att svalka henne. Dessutom blev hon ännu varmare eftersom hon ville vara i famnen nästan hela tiden. Det var varmt för oss också.

 

Idag har hon inte haft feber, men inte varit så pigg och på lite dåligt humör. Men nu på kvällen har hon blivit varmare igen.

AA har sovit i gästsängen ett par månader nu. Vi tog bort sängbenen så nu står resårbotten på golvet och vi har haft en spjälsängsmadrass bredvid. Den har hittills inte behövts utom i torsdags (den enda natt vi hade tagit bort den eftersom vi behöver den till B).

AA rör sig så mycket mer i sömnen än B. När hon skrikit om kvällarna och vi tittat till henne har hon ibland legat på kanten, med fötterna vid kuddarna eller krupit ner ända till fotändan av sängen.

Det hade varit väldigt bra om hon hade kunnat sova i spjälsäng eftersom hon är så rörlig, men hon accepterade aldrig den. Dessutom är det ganska lätt att somna om henne genom att bara ligga bredvid henne eftersom hon gillar att klämma och känna på en.

Sedan jag gick på semester/föräldraledighet har AA blivit mycket mindre mammig. Jag tycker mig till och med se tillfällen då hon föredrar A framför mig.

 

Men de senaste dagarna har hon varit ganska snuvig och då har hon varit mammig igen. Det brukar vara vanligt vid sjukdom, men vi har aldrig märkt det på B.

 

Jag hoppas i alla fall att AA inte blir alltför pappig för då skulle båda barnen föredra A framför mig och det skulle jag tycka var jobbigt. Antagligen skulle A också tycka det.

B och AA har börjat interagera mer. De både leker mer tillsammans och bråkar mer.

 

De kan busa tillsammans, men man måste ha dem under uppsikt. Helt plötsligt utan förvarning kan olyckor ske, särskilt eftersom B är så mycket större än AA. Omedvetet kan B ha använt för mycket kraft eller gjort så AA tappat balansen.

 

De "bråkar" även mer. B rycker gärna saker från AA, men det händer även att AA går fram för att slå till eller nypa i B, dock saknar hon ju kraft. Ofta skäller B på AA utan, för oss synbar, anledning.

 

Vi försöker att få dem att leka tillsammans utan konflikter, men måste ofta säga till B och föreslå lösningar som båda accepterar. Jag hoppas att de kan leka mer tillsammans, utan så många konflikter och utan vår ständiga närvaro.

AA kan sedan några dagar gå baklänges. Hon är jätteglad när hon gör det, kanske eftersom vi hejar på när hon gör det.

 

Hon tar gärna tag i B:s dockvagn och backar.

AA säger några ord nu för tiden, men för utomstående är de troligtvis omöjliga att förstå.

 

Ofta utesluter eller sluddrar hon på antingen första stavelsen eller första konsonanten. Så "lampa" blir "mpa" och "docka" bli "ocka".

 

De flesta orden är på svenska, men jag hoppas att hon ska prata mer kinesiska efter att jag varit hemma med henne i höst.

 

Hon ljudar även en del, men det är svårt att förstå vad hon vill och ibland tycks ljuden faktiskt inte ha någon innebörd.

Jag tycker att B har blivit ännu lite svårare den senaste tiden. Jag tror att det har eskalerat något sedan hennes sommarlov började midsommarveckan.

 

Sedan ganska länge kan hon låta bli att göra som hon blir tillsagd trots att man varnar om konsekvenser, se inlägget Trots med konsekvenser?. 

 

Nu för tiden har hon dessutom börjat med att fortsätta en oönskad handling trots att man säger "stopp" eller "nej". Det gör mig vansinnig.

Dessutom känner jag mig handfallen då jag inte vet hur jag ska agera. Att resonera med henne i stunden är inget alternativ då det handlar om att avbryta handlingen omedelbart för att ingen fysisk skada ska ske. Jag vill inte heller bestraffa henne efteråt så oftast leder det till att jag lite för hårdhänt avbryter hennes handling och skäller på henne efteråt samtidigt som jag har skuldkänslor...

 

Lösningen är kanske att prata med henne vid ett annat tillfälle...

Ända sedan AA började gå har vi tyckt att hon varit mer nöjd. Denna färdighet har sammanfallit med att ett av utvecklingssprången tagit slut. Så vi vet egentligen inte vilket som har haft mest inverkan på hennes humör.

 

Hon har nöjt promenerat omkring i sommarstugan och på tomten. Hon har gärna gått fram och tillbaka i flera vändor.

 

Och nu har hon slutat ha handen i munnen hela tiden, vilket hon har haft nästan konstant de senaste två veckorna. Det vill säga när hon inte haft napp i munnen. Så missnöjet den senaste tiden kan ju även ha berott på att nya tänder är på väg upp.