Första sjukdomen
Det var väntat att första sjukdomen, utöver förkylning, skulle drabba AA. B har fortfarande aldrig varit sjuk.
Det började natten till i förrgår, då AA kräktes fem-sex gånger. Till slut hade hon ingenting kvar i magen, ändå försökte kroppen få henne att kasta upp.
Morgonen därpå tycktes allt vara som vanligt: AA var sitt vanliga glada jag och hon åt som vanligt en halv skiva fullkornsbröd, några rågfras och drack mjölk. Under förberedelserna för att bege oss till förskolan kräktes AA upp hela frukosten.
På väg till förskolan ringde jag Vårdguiden och fick veta att mjölkprodukter, fullkorn och fibrer retar upp maten. Så jag skulle ge vitt bröd, kokad mat, blåbärs- eller nyponsoppa samt vätska.
Till förmiddagsmellis tog hon några munsbitar vitt bröd. Så fort AA såg att jag förberedde lunch gav hon mig nappen, men hon åt inte mer än några skedar ris med kyckling. Däremot drack hon av vätskeersättningen och lite blåbärssoppa. Någon middag var det inte tal om, men hon drack en deciliter majsvälling innan hon somnade.
Natten till igår kräktes hon igen, men bara en gång. Vid frukosten skrek hon konstant i tjugo minuter, men drack sedan en deciliter majsvälling som frukost.
Nytt samtal till Vårdguiden som rådde att fortsätta med mat mild mot magen samt vätska. Om allmäntillståndet förändrades kunde det vara bra att träffa en läkare. Samtidigt åt AA en halv skiva vitt bröd.
Vid lunch ville AA inte ha sin mat, men verkade däremot intresserad av min mat som jag glatt gav henne. Sedan visade sig att hon hade sparat den mesta av maten i munnen.
Under eftermiddagen/kvällen fick hon diarré. Det blev ingen middag igår heller, men en och en halv deciliter välling när hon låg sängen.
I morse var första gången på länge som AA verkade ha någon aptit. Hon ropade på bröd innan jag hade bytt pyjamasen och blöjan. Samtidigt vågade jag inte ge henne för mycket mat på en gång. Hon åt en halv skiva vitt formbröd, ett ägg och en hel dos av vätskeersättning.
Till lunch åt hon några munsbitar kokad potatis och kyckling. Under dagen har hon druckit nästan två doser vätskeersättning. Jag hoppas att vi snart kan återgå till det normala, men vi stressar inte.
Det började natten till i förrgår, då AA kräktes fem-sex gånger. Till slut hade hon ingenting kvar i magen, ändå försökte kroppen få henne att kasta upp.
Morgonen därpå tycktes allt vara som vanligt: AA var sitt vanliga glada jag och hon åt som vanligt en halv skiva fullkornsbröd, några rågfras och drack mjölk. Under förberedelserna för att bege oss till förskolan kräktes AA upp hela frukosten.
På väg till förskolan ringde jag Vårdguiden och fick veta att mjölkprodukter, fullkorn och fibrer retar upp maten. Så jag skulle ge vitt bröd, kokad mat, blåbärs- eller nyponsoppa samt vätska.
Till förmiddagsmellis tog hon några munsbitar vitt bröd. Så fort AA såg att jag förberedde lunch gav hon mig nappen, men hon åt inte mer än några skedar ris med kyckling. Däremot drack hon av vätskeersättningen och lite blåbärssoppa. Någon middag var det inte tal om, men hon drack en deciliter majsvälling innan hon somnade.
Natten till igår kräktes hon igen, men bara en gång. Vid frukosten skrek hon konstant i tjugo minuter, men drack sedan en deciliter majsvälling som frukost.
Nytt samtal till Vårdguiden som rådde att fortsätta med mat mild mot magen samt vätska. Om allmäntillståndet förändrades kunde det vara bra att träffa en läkare. Samtidigt åt AA en halv skiva vitt bröd.
Vid lunch ville AA inte ha sin mat, men verkade däremot intresserad av min mat som jag glatt gav henne. Sedan visade sig att hon hade sparat den mesta av maten i munnen.
Under eftermiddagen/kvällen fick hon diarré. Det blev ingen middag igår heller, men en och en halv deciliter välling när hon låg sängen.
I morse var första gången på länge som AA verkade ha någon aptit. Hon ropade på bröd innan jag hade bytt pyjamasen och blöjan. Samtidigt vågade jag inte ge henne för mycket mat på en gång. Hon åt en halv skiva vitt formbröd, ett ägg och en hel dos av vätskeersättning.
Till lunch åt hon några munsbitar kokad potatis och kyckling. Under dagen har hon druckit nästan två doser vätskeersättning. Jag hoppas att vi snart kan återgå till det normala, men vi stressar inte.
Kommentarer
Trackback
