Tårfyllt farväl
Igår var första gången på en vecka som jag lämnade barnen på förskolan. Rent praktiskt gick allt smidigt utom att vi var lite sena.
Redan när vi var hemma berättade AA att hon ville vara med mamma, att hon ville vara hemma på Häckvägen med mamma och att hon inte ville gå till dagis. Ju längre morgonen gick desto oftare upprepade hon detta. Trots detta gjorde hon som hon blev tillsagd, klädde på sig och gick hemifrån, utan att protestera.
På hela vägen till förskolan upprepade hon att hon ville vara hemma på Häckvägen, men gick ändå till förskolan. Ett par gånger sa hon att hon ville bli buren.
När vi kom fram till förskolan var hon ledsen och hennes ögon tårfyllda. Hon fortsatte att upprepa det hon sagt hela morgonen samtidigt som vi gick in på förskolan och tog av skor och jacka. Och hon fortsatte med detta när hon klättrade upp i pedagogvikariens knä, men lade även till att hon ville bli hämtad av pappa och hämtade av mormor och morfar.
Jag är tacksam över att AA inte klamrade sig fast vid mig, som hon gjort med A, glad över att hon kunde finna trygghet hos en annan vuxen och så otroligt ledsen över att behöva lämna en så olycklig dotter på förskolan och som så tydligt uttrycker att hon vill vara med mig. Samtidigt vet jag att hon trivs och tycker om att vara på förskolan. I måndags, då barnen var hemma med A, som de kommer att vara i höst, hade hon berättar att hon ville till förskolan.
Kommentarer
Trackback
