Julförväntningar blir sommarförväntningar
Före julledigheten kände jag mig så otroligt trött att det jag allra mest såg fram emot var sovmorgnar; att inte behöva vakna av en väckarklocka och låta barnen sova så länge de ville. I vanliga fall vaknar barnen kl. 6.45-7.30 på helgerna när man låter dem sova så länge de vill.
Men det blev inte riktigt som jag tänkt mig. Under de tio dagar som vi var lediga fick jag två eller tre sovmorgon. De var både upprymda över att vara hos farmor och förväntansfulla inför julen.
Att A blev sjuk och jag (full av oro) fick ta hand om både barn och hushåll de sista semesterdagarna tillät inte heller någon vila. Jag hade ingen ny energi när jag började jobba igen. Så redan efter drygt en arbetsvecka längtar jag till det långa sommarlovet...
Kommentarer
Trackback
