Lilla på "stora" avdelningen
Så var AA "inskolad" på nya avdelningen. Hon tyckte att det var så spännande och det gick bra, men hon klängde en del på mig, särskilt framåt seneftermiddagen när hon började bli trött eftersom hon inte kunde somna vid middagsvilan.
Vi började dagen utomhus. Till en början höll sig AA intill mig, men så började hon göra upptäcktsfärder i sällskap med en ny kompis, samtidigt som hon höll koll på mig. Varje gång återvände hon till mig. Sedan gick barnen in några i taget för att äta frukt. När AA gått in kom B ut på gården och hängde med mig i stället för att leka med sina kompisar. När AA kom ut igen hade avdelningen en utomhuslek som hon glatt deltog i.
När AA gick in visade kompisen hennes plats för den stundande samlingen. Under samlingen AA iakttog uppmärksamt sina kompisar och när de spelade musik för att fira ett av barnens födelsedag dansade hon loss.
Därefter var det lunch som hon åt bra av. Under den efterföljande vilan gjorde nyfikenheten henne alldeles för upprymd för att kunna somna. Så vi gick ut ur rummet och hon valde då att måla som några barn gjorde, och fortsatte sedan pyssla en stund samtidigt som andra barn upptäckte och pysslade med mig.
Efteråt försökte de leka "gömma nyckeln", men några barn var ointresserade så leken rann ut i sanden efter några omgångar. AA fortsatte att pyssla och iaktta andra kompisar och provade nya saker, som hamra- och plocka-spel.
När jag tyckte det var dags att gå hem ville AA inte gå så jag gick för att hämta B och vi gick tillbaka och hämtade AA som motvilligt lämnade förskolan.
Barnen på avdelningen, främst flickorna, var nyfikna och omhändertagande mot AA. Att pojkarna busade och stötte till henne brydde hon sig inte om. Jag hoppas och tror att pedagogerna till en början kommer att ägna henne lite mer uppmärksamhet.
Att lämna henne på förskolan i morse gick förvånansvärt lätt, men jag är beredd på att det kommer ledsna lämningar framöver.
Kommentarer
Trackback
