Ettans första utvecklingssamtal
I måndags var jag på utvecklingssamtal med B. Det var tänkt att B skulle leda samtalet, men hon verkade tycka att det var så jobbigt att hon höll på att krypa upp i min famn. Varken läraren eller fritidspedagogen kände igen henne. Eftersom hon reagerade på det sättet antar jag att det blir en bra övning för henne att återkommande få öva på detta.
Personalen berättade att allt gick bra på lektionerna: att B ber om hjälp och frågar när hon inte kan, att hon samarbetar bra med sin bänkkamrat (en pojke som även gick i hennes förskoleklass), att hon gör det man ska och även hinner med det under lektionstid.
Jag bad läraren att hjälpa B att välja lagom svåra böcker i läxa eftersom hon ett par gånger kommit hem med böcker som hon tycker är för lätta, men som hon själv valt. Läraren skrev ned detta så förhoppningsvis kommer B tycka att läxan är mer givande framöver.
Jag fick även veta att B vill lära sig att skriva med små bokstäver och att hemspråksundervisningen äger rum på lunchrasten så hon missar inget av ordinarie lektionstid.
På rasterna brukar hon leka med en grupp flickor som gärna leker hinderbana och de brukar leka bra tillsammans.
Kommentarer
Trackback
