The Way the Cookie Crumbles...

2011-01-02

Dagen före hade vi sett att ett kafé hade öppet så vi gick dit för att se hur deras frukost var. Det visade sig att den var god och mycket billigare än hotellets frukost samtidigt som man själv fick välja vad man ville ha. Så vi gick dit alla de resterande dagarna i Tokyo.

Efteråt åkte vi till Ikebukuro för att shoppa på Tobu och Seibu som är några av världens största varuhus. Vi började med Tobu där vi även åt lunch. Eftersom jag inte hittade något på Tobu (det mesta var dyra märkesprodukter) så gick jag till Lumine som låg i anslutning. Där hade de lite yngre mode och smink.

Vi åt lunch på en restaurang som tillverkade soba, en japansk nudel. I fönstret fick man se hur två lite äldre herrar skickligt förvandlade mjölet till nudlar. Deras händer såg ut att vara mjuka, antagligen på grund av jobbandet med degen.
Efter lunch fortsatte mamma och jag till Seibu medan övriga åkte till Yoyogi park. Jag köpte en handväska från Furla på rean. Jag är jättenöjd med inköpet även om jag tyckte att det var lite dyrt; den kommer ju att hålla länge.

Kl. 18 återförenades vi i Shibuya och gick till Tokyu hands, ett varuhus med allt möjligt. Jag köpte ett halsband av svart spinell, en halvädelsten. Jag har letat efter ett svart halsband både i Hongkong och Japan och till slut blev det detta vackra halsband. Vi köpte även en keramisk kökskniv och ätpinnar för nybörjare.
Sedan blev det god middag på ett gyozaställe (japanska dumplings) innan vi åkte hem.

Promenad i Ueno park, vissna lotus, tvåvåningspagod och brunnslock med körsbärsträd.

 
Toshogu shrine och the Flame of Hiroshima and Nagasaki.

 
Kanei-ji tempel och ingång till mausoleum.

 
Asahi bryggeri och port till Nakamise street där kön till Senso-ji tempel börjar.

  
På våg mot entrén till Ginkaku-ji, templet samt trädgården med grus som formats för att likna Fuji och vågor. (Syns säkert bättre när det inte ligger snö.)

 
Shinkansen och utsikt mot Fuji från tåget.

Utsikt från hotellrummet.

Vi åt god middag på en av hotellets restauranger, restaurang Patio, och skålade för A:s trettionde födelsedag.

Efter att ha planerat följande dag begav vi oss ut på stan. Eftersom vi var tidiga till tolvslaget satte vi oss på en restaurang och åt dessert innan vi fortsatte mot Meiji jingu shrine. Människor, de flesta i vår ålder, strömmade till från alla håll. Ca. 200 000 människor brukar ringa in det nya året vid detta tempel. När vi kom in på tempelområdet hade det redan bildats en gigantisk kö. Vi förstod inte riktigt vad vi köade till, men vi rörde oss i långsam takt framåt. När klockan slog tolv stod vi mitt i kön med tillsammans med japaner och även utlänningar; inne i templet slog man på gonggongen, vilket visades på en storbildsskärm. Först ca. kl. 01.15 kom vi fram till templet där japaner kastade mynt in på gården och köpte amuletter i något av de många små stånden.

Jag tycker att år 2010 var ett bra år för oss; vi köpte vårt hus, vi firade vår första bröllopsdag och vi fortsatte göra spännande resor. Jag hoppas att år 2011 blir ett lika bra år; vi behöver inte köpa hus, men jag vill gärna att vi firar vår tvååriga bröllopsdag och fortsätter resa.

2010-12-30
Vi delade upp oss eftersom A och jag går och gör sevärdheterna i snabbare takt samt vill hinna med mer. Pappa valde att följa med oss.

Vi började med en promenad till det kejserliga palatset. Vi visste att den guidade turen började kl. 10 och att man var tvungen att ansöka om att få gå med den samt att man inte fick gå in i palatset om man inte gick med turen. Vi hade inte tänkt att gå med den guidade turen, men ändrade oss när vi kom dit. Palatset ligger i en gigantisk park, som för årstiden tyvärr inte hade mycket att visa. Det visade sig att palatset var stängt pga. helgdagarna.

 
En port till palatset och den finaste delen av parken.

Så det blev en längre promenad till Nijo-jo slott. Tyvärr var även detta var stängt.

Porten till Nijo-jo.

Efter en mycket lång promenad, med ett stopp för några bitar maki-zushi, kom vi till Ryoan-ji tempel, som är mest känd för sin stenträgård. Men även parken och dess damm var fina, och antagligen än vackrare en annan årstid.

 
Templet och stenträdgården.

 
Parken och dammen.

När vi var klara med Ryoan-ji regnade det ganska mycket så vi tog taxi till Kinkaku-ji tempel. Eftersom det var gråmulet syntes och lyste guldpaviljongen upp. Jag tycker att det var en exceptionell syn och jag lät mig hänföras. Det såg dock lite isolerat ut på sin ö.

 
Guldpaviljongen och parken.

Efteråt tog vi bussen mot centrum och gick till Nishi-honganji tempel. Jag tyckte att det var vackra tempelbyggnader, men tyvärr var stora delar av området avstängda och avspärrningsband satt uppsatta överallt.

  
Vallgravem utanför Nishi-honganji, templet och en port.

Vi gick mot Kyotos tågstation och åt tidig middag på en restaurang. Jag åt ett set med bl.a. underbar sashimi och god tempura. Efteråt väntade vi på mamma, syster och hennes sambo på tågstationen. När de kom köpte vi tågbiljetter till Tokyo för följande dag. Efteråt shoppade vi vid området kring stationen innan vi tog bussen hem.

Porten till Heian jingu shrine.

 
Porten till Nanzen-ji och akveduktens pelare.

 
Porten till Chion-in och templets klocka.

Kodai-ji tempel.

Porten till Kiyomizudera, templet och utsikt över Kyoto, pagoden och templet samt pagoden.

 
Rådjuren äter riskex som någon tappat en hel packe av.

  
Litet rådjur, litet rådjur med sin mamma och ett nyfiket rådjur.

  
Kofuku-ji tempel, femvåningspagoda och South octagonal hall.

   
Ingången till Todai-ji, tempelbyggnaden, Buddhastatyn och hålet spm symboliserar Buddhans näsborre.

  
Vägen mot Kasuga taisha shrine, rådjur som tittar fram mellan lyktorna och tempelområdet på Kasuga taisha shrine.

2010-12-27
Dagen började tidigt för att ta oss vidare till Japan med byte i Pudong, Shanghai. Bytet gick lite osmidigt eftersom vi inte fick gå in i transfer area själva utan var tvugna att släppas in av flygbolagets personal. Antagligen dåliga rutiner på flygplatsen. De två flygningarna var på två timmar vardera och vi serverades mat på båda flygen.

När vi kom fram till Osaka, ca. kl. 16, tog vi bussen till Nara. Egentligen hade vi tänkt ta tåget, men det både kostade mer och krävde ett byte.

I Nara tog vi oss till ryokan, traditionellt japanskt boende, som vi fått hjälp med att boka. I ryokan sover man på futon (madrass) på tatamimatta (vävd gräsmatta) på golvet. Eftersom vi bara hade två rum delade jag rum med mamma och syster medan herrarna fick dela rum.

Vårt sovrum i ryokan med futonerna utlagda.

Efter incheckningen letade vi restaurang och det blev en restaurang som hade tofu som specialitet. Det var en ganska "lustig" middag med tofu serverat på olika sätt, men även sashimi (rå fisk), tempura (friterad fisk, räkor eller grönsaker) och annat. Efter många små rätter och skålar var vi jättemätta och gick tillbaka till ryokan och dess bad. De hade en herr- och en damavdelning med stora "badkar"/liten bassäng. Eftersom det inte var så varmt inomhus var det skönt med ett varmt bad innan man gick och la sig i rummet med gasvärmaren.

 
Första brickorna av tofumåltiden.

2010-12-26
Vi hade tänkt köpa hem frukost på samma ställde som första morgonen i den lokala byn. Eftersom det var stängt blev det brunch i Yuen long, på ett ställe som serverade både nudlar och mackor. För mig blev det risnudlar med inlagda grönsaker.

Efteråt stannade mamma och syster i Yuen long för att handla lite medan vi övriga tog bussen till Kadoorie farm som ligger inte alltför långt från huset och vid Hongkongs högsta berg, Tao mo shan. När vi köpte inträdesbiljetterna skulle en guidad tur just börja så vi hakade på den. Vi åkte högt upp i berget med den lilla minibussen och fick se fantastiska vyer. Det kändes som en varm vårdag, men tyvärr var det inte mycket som blommade. Däremot fick vi se flera exotiska fruktträd som bar frukt. Dessutom tar Kadoorie farm hand om fåglar som skadats eller tagits i beslag av tullen. Vi fick se flera rovfåglar, ugglor och papegojor. När vi vandrat klart väntade vi på att mamma och syster skulle återvända från sin guidade tur som börjat senare.

  
Ett av bergen vi var uppe på och ingång till kort naturstig.

  
Före detta teodlingar på bergssidan samt utsikt mot Yuen long (höghusen) och Kowloon (höghusen till höger).

  
En slags ormbunke, en slags fikon och papayaträd med frukt.

Efteråt åkte vi till Kowloon med byte och wontonlunch i Tai wo. Vi hade tänkt besöka International commerce center som vi trodde att man skulle få åka upp i för att få utsikt över Hongkong, men de öppnar inte förrän i mars 2011. Dåligt framtagen information av syster.

International commerce center.

I stället blev det shopping på Temple street och Nathan road innan det blev middag där vi som vanligt delade olika rätter. Sedan åkte vi hem för att packa.

2010-12-25
Återigen började vi med brunch i Yuen long. Denna dag åt vi dim sum.

Innan vi tog bussen till Sha tin passade jag på att köpa två par byxor på Giordano för HKD 280 (ca. SEK 250). Jag hade provat några dagar tidigare och letat efter färgerna och min storlek i flera butiker.

Väl framme i Sha tin råkade vi först hamna i ett tempelliknande område som används som urnsättningsplats. Först efter att ha frågat en vakt hittade vi Ten thousand Buddhas monastery. Längs hela den smala vägen upp till toppen satt Buddha-statyer på vardera sidan om vägen. Efter en bra bits promenad kom vi fram till tempelbyggnaderna och en liten pagod som man kunde gå in i. Inuti den största tempelbyggnaden satt små Buddha-figurer på var rummets alla väggar.

  
Entrén till urnsättningsplatsen, vägen till Ten thousand Buddhas monastery samt dess pagod.

I detta område såg vi även vilda apor. Det var märkvärdigt eftersom jag aldrig tidigare sett vilda apor i Hongkong.

Apor vid Ten thousand Buddhas monastery.

Efter tempelbesöket blev det shopping i Sha tin som har flera stora köpcentrum. Jag hittade en jättefin sommarjacka/-kappa, men den var inte särskilt billig.

Efter shoppingen åt vi god middag med tre av kusinerna som bor i Hongkong. A fick beröm för skicklighet med ätpinnarna, stolt! Det var jättetrevligt att träffa dem igen, trots att vi inte har så god kontakt annars.
Sist jag var i Hongkong var mitt kusinbarn nyfött och nu hade hon hunnit bli fyra år. Hon är otroligt söt och inte jätteblyg. Vi fick även träffa hennes lillebror på ca. 8 månader.

I förrgår hade alla sovit dåligt utom A. Flera av oss sov bara några timmar medan mamma nästan inte sov alls. Mamma hade bestämt möte med en väninna i Tuen Mun för att göra Hongkong-ID. Pappa, A och jag åkte dit för att möta upp med dem. Syster och hennes sambo skulle försöka vila lite till innan de begav sig ut.
Efter lite mat och en liten runda i shopping i Tuen Mun åkte vi till Jordan och gick omkring en stund där innan vi åkte buss till Tsim Sha Tsui för att gå omkring där. Sedan väntade vi på att syster och hennes sambo skulle ansluta sig för att sedan dela upp oss igen. A och jag gick omkring och shoppade själva och åt nudelsoppa till middag i Tsim Sha Tsui innan vi begav oss hem. Jag la mig tidigt för att ta igen mig.

Utsikt vid Tsim sha Tsui. 

Igår delade vi upp oss igen; pappa, A och jag åkte till Tsim Sha Tsui på morgonen och åt dim sum. Därefter gick vi omkring i området. Jag köpte ett par shorts.
Kl. 13 öppnade Hong Kong Science Museum som är gratis på onsdagar och som hade utställningar om kroppen, elektricitet, telekommunikation, säker arbetsmiljö, m.m. Det var jättemånga barn på museet och därmed hög ljudnivå. Jag tyckte att det kändes som vi var på en gigantisk lekplats; museet är fyra våningar högt och alla utställningar var lekbaserade.

Efteråt åkte vi till Tuen Mun som ligger ganska långt västerut i New Territories och som är nära gränsen till Kina. Där gick vi omkring i olika varuhus tills det var dags att ta taxi till restaurangen, Dragon Inn, där vi skulle äta middag. För första gången i Hongkong såg jag en kö till taxibilar. Lyckligtvis fungerade det, för annars hade vi nog aldrig fått någon taxi eftersom vi aldrig hade vunnit striden mot kineserna.
När vi kom fram till restaurangen satt de andra redan och väntade eftersom vi var sena. Det var morbror som bor i grannhuset här i Hongkong tillsammans med sin fru, moster och en kusin till mig, mammas svägerska samt resten av resesällskapet. Restaurangen finns i Michelinguiden och vi fick den lyxigaste fisk- och skaldjursmiddag man kan tänka sig; med gigantiska räkor, havsöra, kammussla, krabba. Maten var verkligen jättegod och är förmodligen den lyxigaste middag jag någonsin kommer att äta. Även A som inte alls var särskilt förtjust i fisk och skaldjur när jag först träffade honom, åt av allt och njöt. Också han förstod att detta inte var något hans skulle få äta igen.

Idag ska vi till Yuen Long för att äta dim sum. Därefter delar vi upp oss på samma sätt som igår. Pappa, jag och A ska klippa oss och sedan åka för att hälsa på farmor innan vi gör en ny shoppingrunda i Kowloon, kanske i Mong Kok igen och i Tsuen Wan.

Firandet i Sheung Shui var inte särskilt mycket att hänga i julgranen, trots att det bara sker vart tionde år; kanske för att det mesta händer kvällstid. Det hade byggts upp en stor scen under tak för detta tillfälle. Just när vi anlände satt ledare för olika områden i Hongkong på scenen och blev presenterade. Det hade satts upp olika altare både som skådespel och genuina för de som ville tända rökelse.
Det mest intressanta för mig var parken som vi gick igenom på väg till själva firandet. Där växte s.k. hongkongbauhinia (Bauhinia ×blakeana) vars vackra blomma är Hongkongs officiella symbol och som jag aldrig tidigare sett.

Parken.

  
Hongkongbauhinia: träd, blommor och Hongkongs flagga.

Framåt seneftermiddagen åkte vi (utom mamma) till Kowloon och farmors ålderdomshem i Sham Shui Po. Det var fyra år sedan jag träffa farmor och under dessa fyra år har hon hunnit åldras mycket. Då var hon relativt pigg och kunde gå; nu är hon mycket svag och bräcklig, och har mycket ont. Hon satt i en stol och talade med svag röst, men det märktes att hon var mycket glad att se pappa, oss och våra respektive.
Detta är med största sannolikhet sista veckan jag får träffa farmor och jag kommer därför att utnyttja varje tillfälle pappa besöker henne. Jag har ingen och har aldrig haft någon nära relation med farmor, men jag har alltid tyckt väldigt mycket om henne. När hon försvinner kommer det att kännas som att jag inte längre har någon anknytning till Hongkong längre.

Efter det lite längre besöket än vanligt hos farmor gick vi omkring på gatorna runt Sham Shui Po, där de har stånd uppställda längs gatorna. De säljer allt möjligt från kläder och tyger till elektronik och lampor. Jag gjorde mitt första inköp: ett fodral till min iPhone. 

Vi anlände till Hongkong igår eftermiddag och blev hämtade av en anställd till morbror eftersom morbror trodde att mamma inte skulle hitta då det var över 10 år sedan hon var i Hongkong. Vi blev skjutsade till morbrors hus som ligger utanför centrala Hongkong. Centrala Hongkong täcker egentligen ett enormt område både på Hongkong-ön och i Kowloon som ligger på fastlandet. När vi svängde av vägen, 20 meter från huset, frågade mamma var vi var.

Mig gör det inget att bo utanför centrala Hongkong eftersom det är oerhört nostalgiskt för mig att bo i detta hus då mamma, min syster och jag tillbringade delar av många somrar här tillsammans med kusiner, morbröder och mostrar.

Efter att vi tittat runt i området, som har förändrats mycket sedan jag var liten, hälsat på en annan morbror som bor i ett av grannhusen och installerat oss i våra rum åkte vi till centrala Yuen Long för middag. Eftersom det var kö till restaurangen gick vi omkring lite. Det var många människor som tittade på A och systers sambo, särskilt eftersom den senare är väldigt lång med kinesiska mått mätt. Det är inte heller särskilt vanligt med turister i dessa delar av Hongkong.

Efter att ha ätit oss mycket mätte fortsatte vi promenera och jag försökte känna igen mig, vilket jag till slut gjorde. Egentligen har inte mycket förändrats i Yuen Long. Det ser likadant ut utom att restauranger och butiker försvunnit och nya dykt upp. Efter att ha köpt lite frukt gick vi till minibussterminalen, men vår minibuss hade slutat åg så det blev vanlig dubbeldeckarbuss tillbaka.

Efter en natt med komatisk sömn, men många väckningar blir det frukost från lokala byn. Senare ska vi till Sheung Shui för att titta på någon slags firande och därefter ska vi hälsa på farmor.

Här i Hongkong kommer vi att ha tillgång till wifi så jag försöka uppdatera bloggen när jag har tid.

Taxin kommer snart och alla kollar det sista; om passen är med, etc.

Nu kommer det att bli glest mellan uppdateringarna om några alls. Jag har med mig den bärbara datorn så om jag har möjlighet kommer jag att publicera inlägg. Förhoppningsvis kommer jag ha tid att skriva lite under resans gång så att jag kan publicera i efterhand.

Vi ses nästa år!

Igår körde vi till Norrtälje och lämnade Cookie till kattvakten. Det känns oerhört tomt i huset och jag saknar verkligen hans sällskap. Men kattvakten verkade otroligt kattkär och i behov av lite sällskap så vi tror att Cookie kommer att få det bra hos henne.

Vi undviker att packa resväskorna när Cookie är hemma eftersom han förstår att något är på gång då. I och för sig förstod han det ändå eftersom vi tog ner kattburen från vinden redan i lördags kväll. Han gick in i buren så fort vi ställde ner den på golvet och sedan väntade han på att vi skulle åka... Som tur var, insåg han att det inte var dags än.

Igår kväll tyckte A att det var dags att börja packa. Jag brukar aldrig packa så här långt före avresan eftersom det ofta bara tar 20-30 min för mig att packa. Däremot händer det att jag skriver en lista på saker som jag inte vill glömma.
Eftersom A började packa så gjorde även jag det, men det gick inte särskilt bra för det var inte mycket som hamnade i väskan. Däremot stod jag länge i klädkammaren och funderade på vad jag ville ta med mig, men jag blev inte särskilt mycket klokare.
Jag tror att jag väntar med packandet helt enkelt.

Syster hade lånat en bok om Japan som jag fick låna. Vi fick mejl med tips från systers pojkväns fostersyster. Jag lånade en bok om Tokyo. Nu försöker jag sammanställa min anteckningar över sevärdheter, shopping, mat... Och då har jag inte ens hunnit titta i det material som jag skrivit ut från internet.
Jag hoppas att vi hinner se och göra allt vi vill. Just nu känns listan oändligt lång. Men jag hoppas att vi underlättar resan genom att hämta så mycket information nu.

I helgen ska vi träffa syster och hennes pojkvän för att lägga upp de större dragen av resan i Japan.
Hongkong-resan är i princip klar eftersom A och jag bara ska shoppa och träffa farmor och resten av släkten medan de ska göra alla sevärdheter som A och jag såg för fyra år sedan. (Tänk, det var bara fyra år sedan vi var i Hongkong!) Så får föräldrarna hänga på dem de vill eller hitta på egna aktiviteter.
Tiden i Japan behöver däremot planeras lite mer eftersom det är tänkt att vi ska åka till minst två städer: Kyoto och Tokyo. Det är möjligt att det blir en eller två destinationer till. Det viktigaste just nu är nog att kolla upp och boka hotell i varje stad och då måste vi bestämma hur långe vi ska stanna i varje stad.