Musjakt vid midnatt

Även sin tredje mus tog Cookie när han hade pinglan på. Jag som på sistone oroat mig för att han skulle komma med en när vi tagit av honom den, vilket vi gör när vi lägger oss.

Vid kl. 12 natten till idag, just när vi släckt lampan, hörde jag hur kattluckan slog. Jag puttade på A för att han skulle gå upp för att fånga in katten och torka av hans tassar eftersom det regnade.

När A börjat gå ner för trappan hör jag honom säga: "Åh, har du tagit en mus? Nej, din dumma katt den lever ju". Så det blev till att kliva upp ur sängen och gå på musjakt.

När Cookie hade släppt musen i trappan hade den flugit ner genom de öppna trappstegen. Cookie nosade runt kaminen så vi gissade att den hade tagit sig in i vedfacket bakifrån och gömt sig där. Jag öppnade altandörren och stängde in en mycket ivrig Cookie i badrummet medan A tog ut ett vedträ i taget från vedfacket. När alla vedträn var uttagna såg han den stackars rädda musen som efter en stund flög över vardagsrumsgolvet och försvann under soffan.

Vi lyste länge med ficklampan under soffan utan att se någon mus. Så det blev att vända upp soffan på högkant, men inte heller då kunde vi se någon mus. Så vi gissade att den helt enkelt sprungit längs med väggen bakom soffan och ut genom altandörren.

Jag släppte ut Cookie från badrummet, men inte heller han fick upp något spår. Så jag avgjorde att jakten var avslutad och lade mig igen och sov djupt hela natten.

Harmoni!

Igår var förmodligen sista morgonen på länge som jag tog en promenad från Slussen till jobbet. Från och med idag och sex veckor framåt är jag sjukskriven på heltid.

Jag tycker redan att jag känner mig gladare och mer bekymmersfri. Jag har under så pass lång tid lagt fokus på helt fel saker och när jag blev gravid fortsatte jag att göra det, men från och med nu kan jag förbereda mig för den kommande tiden. Jag kommer att kunna fokusera på graviditeten, förbereda mig för förlossningen och sätta mig in i föräldraskapet.

Jag har en hel del pyssel som väntar, t.ex. receptpärmen, huset och trädgården. Inget av dem är brådskande, men jag har projekt för alla väder. Receptpärmen ska avslutas, barnrummet ska inredas så det kommer att innebära en hel del shopping och i trädgården finns det växter och ogräs att ta hand om.
Jag hoppas kunna röra på mig mer; målet är 30 minuter varje arbetsdag. Jag kommer därför fortsätta att simma och dessutom försöka utöka antalet tillfällen till tre gånger per vecka. De andra dagarna blir det förhoppninhsvis promenader.
Jag hoppas även att jag ska ha tid för bakning. Jag skulle vilja fylla frysen med bullar så att jag alltid kan tina nybakade bullar när vänner och familj kommer på besök både nu och i framtiden. Jag vill även lära mig baka cupcakes om jag har tid. Det enda risken med detta är att jag får en skengravid make:-)
Sist, men inte minst, kommer jag att ha mycker mer tid för socialt umgänge. Så go' vänner: bara hör av er när ni kan ses. Jag är väldigt flexibel nu och vill gärna träffa er!

Fullspäckad helg

I helgen har vi haft besök av svärmor och svägerska. Det har varit jättemysigt. Både A och jag fick semesterkänsla. Men jag kände mig något disträ eftersom jag ofta hade tankarna på annat.

Den mesta av tiden blev det shopping - tills vi stupade. Sedan hann vi även äta gott på restaurang och ett besök på Fotografiska. Jag tyckte mycket om Helena Blomqvists bilder som alla väckte känslor och funderingar.

I går hade samfälligheten städdag så vi skickade iväg svärmor och svägerska till ett köpcentrum i närheten av oss. Det är alltid så trevligt att umgås med våra goda grannar och lite fick vi gjort på de gemensamma ytorna.

You win some you lose some

I helgen hämtade A:s kollega sina saker som han förvarade hemma hos oss/lät oss låna under tiden som han och hans familj bodde i lägenhet. Det var bl.a. verktyg och trädgårdsredskap som vi både aldrig använt och haft mycket nytta av, utemöbler som vi använt mycket, dekorations- och andra prylar.

En del saker var skönt att bli av med, t.ex. brandsläckare (vi hade redan två), gräsklippare (samfälligheten äger en gemensam gräsklippare) och vattenslang (vi har en egen nu). Andra saker har vi haft stor nytta av, men behöver inte använda så mycket längre, t.ex. grensax, yxa ocg arbetsbänk. Några saker kommer vi att sakna t.ex. utemöblerna eftersom vi inte har några egna än.

I helgen inhandlades dock ett utebord på Ikea. Nu återstår endast stolarna. Andra saker som vi behöver komplettera med är nog en bra grensax. Resten får vi se hur behovet ser ut framöver.

I väntans påsktider

Nu återstår endast dryga arbetsdagen till påskledigheten. Trots att vi endast har en inbokad aktivitet, middag på restaurang med familjen, är ledigheten något som jag sett fram mot länge. Det ska bli skönt att få sova ut flera dagar i sträck, inte ha några tider att passa och göra det vi känner för.

Tyvärr har väderprognoserna förutspått kyla, snö och regn. Så det blir inomhusaktiviteter vi får planera. Dessutom kommer vi med största sannolikhet inte kunna köra bilen eftersom det är sommardäck på den. Vi har båda SL-kort så vi kommer att kunna ta oss runt med den kommunala trafiken i alla fall. Gissningsvis blir det främst resor till stan.

Vi har tänkt gå på Fotografiska, gå på bio och eventuellt besöka något annat museum. Den som vill hänga på får gärna höra av sig:-)

Tidseffektivist

Hur blev jag en tidsoptimist?

Förr i tiden, i mina yngre år, kom jag ofta i god tid före utsatt tid vid möten. Nu för tiden kommer jag gärna precis i tid. Jag verkar inte längre ha tålamodet att vänta på någon elle något utan vill effektivisera min tid och göra nyttigare saker än att vänta.

Varför det har blivit så här är en bra fråga som jag ställer mig. Det är ju inte så att jag har väntat överdrivet länge vid avtalade möten. Däremot brukade jag alltid vara den som dök upp först på plats. Att bege mig i god tid är något som mamma lärt mig, men jag har "gjort uppror" och ger mig inte av förrän i sista stund nu, ibland även något sent.

Jag minns särskilt tiden när jag bodde ensam i min lilla etta. Jag sopade hellre golvet än gick till bussen då jag kunde riskera att behöva vänta tre minuter på den.

Ensam är effektiv

Igår hann jag med mycket mer än vanligt efter jobbet. Om det berodde på att A inte var hemma vet jag inte, men det var nog en av anledningarna.

Efter jobbet hann jag åka till en pappershandel i Gamla stan. Därifrån fick jag en liten, men välbehövlig promenad till Slussen.

När jag kom hem blev det middag på måndagens rester och söndagens våfflor. Efter maten och disken hann jag både med ett telefonsamtal till en kollega och måla naglarna samtidigt.

Samtidigt som jag tittade på Rapport hann jag även med ett skönt fotbad.

Efteråt hann jag med ett telefonsamtal till mamma innan jag tog tag i projektet med receptpärmen. (Jag är långt ifrån färdig med pärmen, men nu återstår inte mer än tre flikar.) Efter telefonsamtalet med A var det ändå dags att gå att lägga sig och få lite skön och mycket nödvändig sömn.

En vanlig eftermiddag/kväll (när A är hemma) skulle jag vara nöjd om jag hade fått hälften av detta gjort.

Skön helg!

Vilken lång och skön helg vi hade. Vi hade inga måsten eller tider att passa.

I lördags hade vi tänkt köpa utemöbler på Ikea, men de fanns inte inne så det blev mest fönstershopping av dagen. Vi var även på Värmdö, i en butik som har stort sortiment av utemöbler. De utemöbler som vi använt fram till nu kommer vi att lämna tillbaka till A:s kollega som nu efter nästan två år äntligen flyttat till hus. Vi är tacksamma för att vi fått låna dem två somrar och därför kunnat lägga pengar på annat under tiden.

Vi hade även tänkt hämta upp ljusrampen till köket som vi beställt, men den fanns på lagret och var inte uppackad än. Däremot inhandlades ett våffeljärn och redan på söndagen bjöds vänner in på våffellunch. Efteråt tog vi en promenad i det sköna vädret.

En riktigt lugn njutarhelg!

Pyssel=tenta?

Mina pysselprojekt har blivit lite som tentor är; man gör hellre ALLT annat än tar tag i det man ska.

Så min receptpärm ligger kvar på golvet i arbetsrummet och recepturklippen ligger spridda över golvet. Jag har fortfarande inte rört något av det så det är fliken Efterrätter som jag har fastnat på.

Däremot har jag klistrat in alla framkallade foton i fotoalbumet. Jag har dessutom (med systers hjälp) rensat garderoben trots att det har varit ett projekt som har varit LÄNGE på min att-göra-lista.

Det känns skönt att listan kortas ner i alla fall.

Bilen såld

Redan igår eftermiddag/kväll lyckades A få bilen såld till i stort sett det pris som vi lagt ut den för. Vi hade tänkt storhandla på kvällen så vi fick skjuta upp det till imorgon när vi har den nya bilen.

Så var den biten avklarad i alla fall! Det gick fort och ganska smidigt (i alla fall för min del).

Ren gammal bil till salu

I helgen körde vi vår befintliga bil till biltvätten. Det är inte ofta vi är där med den: andra gången under knappt två års ägande. (Förra gången var för dryga året sedan när vi skulle gå på bröllop.)

Väl hemma på garageuppfarten städade vi ur bilen: dammsuga, torka, putsa, skrapa... Eftersom vi kört mycket till återvinningscentralen (senast i lördags) är det mycket småbitar och smulor i bilen. Det tog i alla fall inte alltför lång tid att få bilen ren och fräsch.

Nu ligger bilen till salu på blocket.se och redan igår fick A två telefonsamtal angående annonsen, efter bara några timmar. Även i dag har det ringt och mejlats om den. Så förhoppningsvis kommer det inte att bli något problem att få bilen såld.

Och på onsdag hämtar vi den nya fina bilen!

Spontant bilköp i helgen

I lördags passade vi på att besöka Toyota center och Torvalla bil (Mazda-försäljare) när vi ändå var ute och körde. På Toyota fick vi veta mer om att beställa en ny Toyota Avensis som vi var intresserade av. På Torvalla bil var det främst Mazda 6 vi var intresserade av. De hade två nya exemplar, en svart och en vit, Mazda 6 Takara edition som är en specialutgåva av bilen från 2011. Så de hade rätt bra pris på dem eftersom de antagligen vill bli av med dem nu.

När vi kom hem tittade vi på internet och hittade en silverfärgad Mazda 6 Takara edition (ända borta) i Kungsängen som vi tänkte titta på idag eftersom de inte hade öppet igår. Däremot hade Toyota center i närheten av oss öppet igår så vi tänkte passa på att provköra en Toyota Avensis så att vi skulle ha något att jämföra Takaran med.


Mazda 6 Takara Edition


När vi kom in i Toyotas bilhall tog det inte lång tid innan jag upptäckte en ny vit Toyota Avensis Black & white edition, en specialutgåva av bilen från 2011. Det var sista bilen och även denna var starkt rabatterad eftersom de vill göra plats för nya bilar. Efter en stunds fundering och lite rådslag bestämde vi oss för att slå till. Vi kom fram till att vi aldrig skulle få en så bra bil till ett så bra pris. Vi hade kunnat köpa årets Avensis i den färg vi önskat, men hade då fått betala 40-50 000 kr till. Vi bestämde oss för att välja till backsensorer och takrails samt vinterdäck (fälgar till dessa ingick).



Toyota Avensis Black & white


Så gick det till när vi spontanköpte en helt ny bil i helgen.

Cookies första fågel?

Igår eftermiddag kom Cookie in med en liten fågel i munnen. Den var givetvis död.

Av någon anledning blev jag mer illa till mods än när han kom med möss i munnen. Då var vi i och för sig utomhus på A:s mammas lantställe. Men jag antar att det känns mer obehagligt eftersom fåglar fäller fjädrar.

Jag undrade hur han hade lyckats ta fågeln eftersom vi har börjat sätta bjällran på honom igen. (Nu när det är milt börjar folka öppna sina förråd och garage, och vår nyfikna katt skulle lätt kunna bli instängd så det är bra om man hör honom.) A:s teori är att Cookies kattkompis tagit fågeln och att Cookie fått tag i fågeln på det viset. En stund tidigare hade vi sett kattkompisen utanför vår tomt. Jag hoppas att kattkompisen inte blev arg och att de fortfarande är kompisar.

Nedräkning till påsk

Efter dagens arbetsdag är det fyra veckor och en halv dag till påskledigheten. Jag har räknat ned sedan vi kom tillbaka från Sälen till Stockholm. Då  var det drygt åtta och en halv vecka, så tiden har gått ganska fort hittills i alla fall.

Vi har inte planerat att göra något särskilt i påsk så det är ingen enskild händelse jag ser fram emot utan just den lite längre ledigheten.

Nu för tiden är det de längre ledigheterna som jag ser fram emot: påsk, Valborg, Kristi himmelsfärd och nationaldagen. Fram till ledigheterna har vi försökt planera in lite roliga aktiviteter/händelser i veckorna och på helgerna så att man har delmål att se fram emot.

Spår i snön

När det ligger nysnö på marken kan man ofta se var Cookie har tagit sina promenader.

Igår kväll och i natt har det antingen blötsnö lagt sig eller så har det varit så milt att snön närmast marken har smält. I morse var vår gång upp till huset full av små tassavtryck. Antagligen har det varit så pass milt under natten att Cookie har varit ute ganska mycket. Några av spåren kan även ha gjorts av Cookies kattkompis, men honom/henne har jag inte sett på hela vintern.

Följde man spåren så såg man att Cookie hade gått upp på gången till närmaste grannen och där antingen gått fram till deras ytterdörr eller vikt in på deras tomt på sidan av huset. Man kunde även följa hans spår till grannarna på andra sidan huvudvägen där det i ena huset bor en barnfamilj och i andra huset bor kattkompisen.

En annan morgon såg jag att de små tassavtrycken ledde in under husvagnen på tomten mittemot oss.

Det kanske börjar bli så pass milt att Cookie kommer vara utomhus mer. Då slipper vi att han är rastlös om kvällarna när vi är hemma.


Snart tio år sedan studenten

I slutet av förra veckan tyckte jag mig känna igen en äldre dam på Hötorget. Hon liknande min latinlärare i gymnasiet, men jag kunde inte alls komma på vad hon heter. Jag letade febrilt i minnet, men det kom inte till mig förrän efter fem minuter. Då var chansen att gå fram för att hälsa sedan länge borta. (Det kändes lite dumt att gå fram till henne när jag inte ens kommer ihåg vad hon heter.)

Jag undrade en stund över hur minnet kan vara så dåligt och kom att tänka på något jag påmindes om för nästan två veckor sedan.

Då hade jag en liten tjejmiddag hemma med vänner som jag umgås med sedan tiden i mellanstadiet. Det var väldigt trevligt. Helt plötsligt sa någon att det i år är tio år sedan vi gick ut gymnasiet. Jag trodde inte att det var sant, men förstod att så var fallet. Till exempel vet jag ju att svägerskan tar studenten i år och jag vet ju att jag är tio år äldre än hon, men inte tänkte jag på att detta innebär att det är tio år sedan jag gick ut gymnasiet.

Och det är Eva hon heter, latinläraren.

Lyckligt olycklig eller olyckligt lycklig?

I grund och botten känner jag mig oerhört lyckligt lottad.
Jag är gift med en man som älskar mig och som jag älskar. Vi kommer bra överens och är friska. Vi bor i ett hus som vi renoverar och kommer att få så som vi vill ha det. Vi har båda jobb och därmed inga ekonomiska bekymmer. Vi kan även göra flera resor tillsammans varje år.

Ändå är det något som upptar mina tankar 24 timmar om dygnet. När jag inte tänker på det på dagtid så drömmer om det på natten.

Det känns oerhört jobbigt och jag känner mig nästan bortskämd som inte nöjer mig med det jag har, men när en del av vardagen i livet inte fungerar läggs tyvärr nästan all energi på det och det påverkar resten av livet. Detta handlar ändå om en ganska stor del av vardagen.

Jag vet även att det inte finns hopp om att det skulle lösa sig så egentligen är det slöseri med tid att ägna tankar åt det. Jag gör mitt bästa för att släppa det och låta det bli som det blir, men det är så svårt.


En färdig receptpärm

Jag har lyckats få den ena receptpärmen färdig.

Det känns skönt att kunna använda den eftersom det är de recept som vi använder till vardags. Nu kommer vi kunna bläddra i den utan att störas av lösa recept som var fastgemade överallt i den. Dessutom vet vi nu att alla recept är samlade i pärmen och behöver inte leta i andra pappershögar.

Nu återstår pärmen med de recept som vi inte använder så ofta. Jag är klar med några flikar där, men två av de jobbigaste kategorierna är kvar; efterrätter och bakning.
Det ska bli skönt när även den pärmen är färdig så att jag kan lägga detta projekt bakom mig.

Mot ljuset

Jag känner mig rätt klar med vintern nu, särskilt efter skidåkningen och några dagar med riktigt låga temperaturer. För min del får det gärna bli plusgrader och vår snart.

Redan nu har jag märkt att vi är på rätt väg i alla fall. När jag går hemifrån för att åka till jobbet på morgnarna är det ljust ute, men än dröjer det nog tills ljuset stannar så pass länge att det även är ljust när jag kommer hem. Men jag är ändå glad för att jag får mer dagsljus nu.

Onödig nyfikenhet

Ibland ska man inte stilla sin nyfikenhet eftersom man kan få ångra det i efterhand.

En inhemsk nyhet av det lite större slaget publicerades i förra veckan. Jag blev nyfiken på vem som var huvudpersonen i det hela, men gjorde inget åt det då eller på några dagar. Det var först idag som jag tog mig lite lite tid till att söka på nyheten på internet för att ta reda på vem det gällde.

Jag blev förfärad och besviken när jag fick veta vem det gällde eftersom jag trodde att denna person hade hög integritet. Jag hade höga tankar om denna person som jag uppfattade som vänlig, hjälpsam och mycket kunnig. Jag hade gärna behållit min gamla uppfattning om personen och levt i ovisshet om att nyheten rörde denna person. Jag hade inte tagit någon skada av det eftersom jag sannolikt aldrig kommer att ha med denna person att göra igen.

Nu efteråt ångrar min onödiga nyfikenhet.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0