Utmattade föräldrar
Både A och jag känner att barnen gör oss alldeles utmattade.
Vi har tidigare trott att AA skulle bli lättare att hantera när hon blivit äldre, och det blev hon väl, en kort period. Men nu är hon jobbigare än någonsin då hon i princip protesterar mot allt.
Förr tyckte vi att hon var jobbig, antagligen eftersom hon själv var frustrerad över att inte kunna uttrycka sig. När hon började prata slutade hon med sina illtjut och hon var någorlunda harmonisk.
Men nu är hon i en fas då hon säger 'nej' till ALLT, även i de fall då vi vet att hon kommer att ändrar sig till 'ja'. Det är påfrestande då aldrig något duger. Hon kan ropa på 'mamma', men när jag kommer fram till henne börjar hon ropa 'pappa' för att sedan åter ropa 'mamma' när A kommer fram till henne.
Dessutom har B väldigt svårt att följa våra uppmaningar, förmaningar och tillsägelser. Och ofta är det tillsammans med AA. Det känns som vi hela tiden måste gräla på henne och det är både tråkigt och tröttsamt.
Gissningsvis är det ett omedvetet sätt för henne att få uppmärksamhet, även om det är negativ sådan. Men både A och jag försöker berömma och uppmärksamma henne när hon gör bra saker.
Vi har tidigare trott att AA skulle bli lättare att hantera när hon blivit äldre, och det blev hon väl, en kort period. Men nu är hon jobbigare än någonsin då hon i princip protesterar mot allt.
Förr tyckte vi att hon var jobbig, antagligen eftersom hon själv var frustrerad över att inte kunna uttrycka sig. När hon började prata slutade hon med sina illtjut och hon var någorlunda harmonisk.
Men nu är hon i en fas då hon säger 'nej' till ALLT, även i de fall då vi vet att hon kommer att ändrar sig till 'ja'. Det är påfrestande då aldrig något duger. Hon kan ropa på 'mamma', men när jag kommer fram till henne börjar hon ropa 'pappa' för att sedan åter ropa 'mamma' när A kommer fram till henne.
Dessutom har B väldigt svårt att följa våra uppmaningar, förmaningar och tillsägelser. Och ofta är det tillsammans med AA. Det känns som vi hela tiden måste gräla på henne och det är både tråkigt och tröttsamt.
Gissningsvis är det ett omedvetet sätt för henne att få uppmärksamhet, även om det är negativ sådan. Men både A och jag försöker berömma och uppmärksamma henne när hon gör bra saker.
Gråt som metod
B har börjat använda gråt som utpressning. Hon både hotar med det, "om jag inte får (göra) x så gråter jag" och gråter för att få sin vilja igenom.
Med hoten får hon aldrig sin vilja igenom eftersom vi säger att man inte gör så och inte låter henne få igenom sin vilja. Det kanske är därför som hon använder sig av hot ganska sällan.
Däremot kan hon brista ut i tårar och gnälla för att få något. Detta sätt är ganska effektivt för att få AA att ge med sig, trots att vi påpekar att man inte gör så och berättar för AA att hon inte behöver lämna ifrån sig (lek)saken. Men liksom hoten ger vi föräldrar inte efter för B:s önskningar när hon gråter.
Vi gissar att B (omedvetet) har kommit fram till att vi (ibland) gör AA till viljes när AA gråter och att B därför gör på detta sätt.
Med hoten får hon aldrig sin vilja igenom eftersom vi säger att man inte gör så och inte låter henne få igenom sin vilja. Det kanske är därför som hon använder sig av hot ganska sällan.
Däremot kan hon brista ut i tårar och gnälla för att få något. Detta sätt är ganska effektivt för att få AA att ge med sig, trots att vi påpekar att man inte gör så och berättar för AA att hon inte behöver lämna ifrån sig (lek)saken. Men liksom hoten ger vi föräldrar inte efter för B:s önskningar när hon gråter.
Vi gissar att B (omedvetet) har kommit fram till att vi (ibland) gör AA till viljes när AA gråter och att B därför gör på detta sätt.
Ganska accepterade barnvakter
AA har mer och mer accepterat sin mormor och morfar som barnvakter, men hon protesterade fortfarande vid senaste tillfället när de övernattade hos oss.
När det inte handlar om att sova och tiden runtomkring uppskattar hon att vara med dem. AA är glad när hon leker, äter och åker på utflykter med dem.
Däremot blir det lite svårare när det kommer till sömn. Förra gången åkte vi när AA sov middag och när hon vaknade hade inte mormor kommit än. Hon var då ledsen över att morfar (och B) var de som var där när hon vaknade.
Vid nattningen var hon återigen ledsen trots att det var mormor som var vid hennes sida. (Det blev B som fick natta sin lillasyster innan hon själv nattades av mormor.)
Efter de var på utflykt har det dock gått jättebra. När mormor har varit barnvakt och AA vaknat efter att hon sovit middag har hon varit jätteglad över att mormor är den som varit där.
Förhoppningsvis ska det gå ännu bättre framöver. I juli blir det återigen en eftermiddag och kväll med mormor och morfar som barnvakter.
AA två år!
I förra veckan fyllde AA två år. Just födelsedagsmorgonen vaknade hon tidigt och vi (jag gick över till hennes säng under natten) fick gå in till A och B för att sjunga för henne. Hon blev väldigt glad över att få presenter, men innehållet var hon inte särskilt intresserad av.
På eftermiddagen firades hon av mormor, morfar, moster, hennes man och deras två månader gamla flicka. Det blev tårta, lek och sedan middag.
Hon är en liten tvååring, ungefär fyra-fem centimeter kortare än B när hon fyllde två år. Ofta har hon sett ut att vara jämnårig med 1,5 år gamla barn på öppna förskolan.
Men hon kan redan hävda och uttrycka sig. Och hon har humör som hon tydligt visar.
På eftermiddagen firades hon av mormor, morfar, moster, hennes man och deras två månader gamla flicka. Det blev tårta, lek och sedan middag.
Hon är en liten tvååring, ungefär fyra-fem centimeter kortare än B när hon fyllde två år. Ofta har hon sett ut att vara jämnårig med 1,5 år gamla barn på öppna förskolan.
Men hon kan redan hävda och uttrycka sig. Och hon har humör som hon tydligt visar.
B kan cykla utan stöd
B har under våren lärt sig att cykla utan stöd. Tidigare sprang vi efter henne beredda att fatta tag i cykelstången när hon vinkade till. Hon trodde då att vi höll hela tiden och att vi alltid behövde vara med.
Vid ett tillfälle hade A båda barnen och hade inte möjlighet att springa efter henne när hon ville cykla. Då bestämde hon sig för att cykla utan hjälp och det gick jättebra.
Det hon behöver lära sig är att bromsa. Nu sätter hon ner fötterna i marken när hon vill stanna. Därför behöver vi alltid se till att hon inte cyklar ut på vägen och varna när bilar kommer.
B "kan" sova själv
AA har börjat att sova hela nätterna själv ibland.
Detbörjade för tre helger sedan då hon några nätter i följd kunde sova utan sällskap ända fram till morgonen.
Jaghoppades (men kunde inte tro) på att det var en ny vana. Det blev inte så heller, men det händer någon natt i veckan.
Jaghoppas ändå att det kan leda till att hon i framtiden kan sova hela nätterna utan oss föräldrar. Så att det inte blir som med B som kommer in till vår säng varje natt (med undantag från någon natt per månad).
Barnen träffar nya bebiskusinen
I lördags träffade barnen sin nya kusin för första gången.
B var nyfiken på bebisen. Hon klappade, pussade och sa "åh" flera gånger.
AA var mer avvaktande. När moster bar kusin höll hon sig på avstånd.
Men när jag bar bebisen sa hon "mosters bebis" om och om igen.
Senare vågade hon sig fram för att klappa och pussa en gång. Då blev hon ivrig och ville klappa många gånger, men jag var tvungen att se till så hon klappade försiktigt och inte råkade peta till eller lägga sin vikt på lilla kusinen.
Liten meddelar sinnesstämning
Sedan AA börjat kunna uttrycka sig har hennes höga, gälla skrik minskat ganska mycket. I stället för att skrika kan hon nu uttrycka vad hon vill.
Närhon säger "AA ensam" vill hon vara i fred; om hon säger "AA lessen" är upprörd. Hon meddelar även när hon är glad (igen), "AA gla'".
Detär väldigt sött att höra henne explicit redogör sin sinnesstämning.
Lätta nattningar
Det var länge sedan vi hade svåra nattningar. Det har i så fall varit någon enstaka kväll för B.
På senaste tiden har dock barnen vaknat tidigt så då har de varit trötta vid läggdags. Det svåra kan i stället vara att lämna deras respektive rum utan att de vaknar till.
Även för ett par månader sedan, när de inte vaknade så tidigt om morgnarna, somnade de fort om kvällarna. Jag är så tacksam för att slippa vänta på att de ska somna och i stället få göra vad jag vill om kvällarna.
En kusin till!
I måndags blev jag moster! Fem dagar efter beräknad förlossning kom barnens andra kusin till världen.
Jag besökte systerdotter igår, efter att de kommit hem från BB. Hon var nästan exakt lika liten (i både vikt och längd) som när syster själv föddes. Så föräldrarna får försöka ge extra ersättning.
När jag berättade om nyheten i måndags var könet det första B frågade om: ”Vad blev det?” Därefter ”Vad ska hon döpas till [sic]?” och ”När ska vi hälsa på henne?” Namnet på flickan är inte riktigt klart än och föräldrarna vill avvakta med de flesta besök ett tag, vilket är förståeligt, särskilt besök av småbarn.
Jag hoppas att kusinerna kommer att ha mycket glädje av varandra, precis som jag själv haft mycket glädje av alla kusiner under min egen uppväxt. Åldersskillnad har inte alltid spelat så stor roll.
Jag besökte systerdotter igår, efter att de kommit hem från BB. Hon var nästan exakt lika liten (i både vikt och längd) som när syster själv föddes. Så föräldrarna får försöka ge extra ersättning.
När jag berättade om nyheten i måndags var könet det första B frågade om: ”Vad blev det?” Därefter ”Vad ska hon döpas till [sic]?” och ”När ska vi hälsa på henne?” Namnet på flickan är inte riktigt klart än och föräldrarna vill avvakta med de flesta besök ett tag, vilket är förståeligt, särskilt besök av småbarn.
Jag hoppas att kusinerna kommer att ha mycket glädje av varandra, precis som jag själv haft mycket glädje av alla kusiner under min egen uppväxt. Åldersskillnad har inte alltid spelat så stor roll.
Potträning med liten
A har under en tid försökt lära AA att gå på potta. Hon har gärna suttit på pottan om hon samtidigt har fått titta på den tecknade serien "Masha och Björnen". Men pottan var alltid tom efteråt.
Honhar länge förstått att hon ska gå på pottan i samband med att hon bajsar, men sade till (genom att säga Masha och Björnen) först efter att det är gjort.
Därefterförstod hon att hon även ska gå på pottan i samband med att hon kissar, men även då säger hon till först efteråt.
Igårlyckades dock A få AA att kissa i pottan. Det var inte första gången. Hon har kissat i pottan två gånger tidigare, men då hade jag nog tur.
Vihoppas kunna vänja AA att vara utan blöja i sommar. Tanken är inte att hon ska vara blöjfri till förskolestarten, men att hon ska kunna vara det hemma.
Vattkoppor...
I förrgår fick A information från B:s avdelning på förskolan att det gick vattkoppor. Ingen av våra barn har haft det tidigare.
A skrev sms till mig och frågade om han skulle låta vaccinera barnen. Eftersom A och barnen ska resa om några veckor tyckte jag att de skulle vaccineras. Dessutom kan sjukdomen i sig vara ganska jobbig att gå igenom.
Man kan vaccineras tre dagar efter att man utsatts för viruset.
Jag vet inte riktigt hur jag skulle jag resonerat om barnen inte skulle ha flugit om några veckor. De flesta barn får ju vattkoppor och det går oftast bra.
A skrev sms till mig och frågade om han skulle låta vaccinera barnen. Eftersom A och barnen ska resa om några veckor tyckte jag att de skulle vaccineras. Dessutom kan sjukdomen i sig vara ganska jobbig att gå igenom.
Man kan vaccineras tre dagar efter att man utsatts för viruset.
Jag vet inte riktigt hur jag skulle jag resonerat om barnen inte skulle ha flugit om några veckor. De flesta barn får ju vattkoppor och det går oftast bra.
Mammig stor
Jag vet inte om det är en motreaktion till AA:s pappighet som gjort B ännu lite mer mammig. Kanske är det i kombination med att A är föräldraledig och därför den som huvudsakligen sköter uppfostran.
Ironisktnog har jag mer tid att leka nu när jag jobbar än när jag var föräldraledig. Nästan varje dag efter middagen brukar vi leka eller gosa/busa i sängen.
Iblandär B nästintill klängig och då kan det vara svårt att få något gjort, men oftast är det mysigt. Hon kan be mig läsa bok, leka eller fråga vad jag vill göra. Hon brukar dessutom acceptera mina förslag på aktiviteter.
Pappig liten
AA har i stort sett blivit pappig nu. Det känns jättetråkigt.
Hon föredrar pappa i alla situationer utom när hon kan få något från mig, till exempel napp eller något att äta.
Men är A inte tillgänglig går det jättebra med mig.
Jag har försökt göra mig redo för detta. Att det ändå tog två månader innan det hände gjorde mig kanske mindre förberedd.
Hon föredrar pappa i alla situationer utom när hon kan få något från mig, till exempel napp eller något att äta.
Men är A inte tillgänglig går det jättebra med mig.
Jag har försökt göra mig redo för detta. Att det ändå tog två månader innan det hände gjorde mig kanske mindre förberedd.
Förskoleplats
För några veckor sedan blev AA erbjuden en förskoleplats på samma förskola som B går på och med inskolning i augusti. Vi har tackat ja till den.
Men vi vet ännu inte på vilken avdelning hon ska gå och om hon börjar i samband med "den stora inskolningen".
Vi har varit rätt säkra på att AA skulle börja på samma förskola som B i och med syskonförturen. Dessutom har AA stått i kö ganska länge då hon kommer vara över två år och två månader när hon börjar.
Redan efter ett år på samma förskola kommer vi att behöva lämna på två olika ställen när B börjar förskoleklass då hon fyller sex år.
Inte mammig längre
AA har i princip slutat vara mammig. Men hon är inte heller pappig än.
Hon föredrar nästan alltid att pappa för de omvårdande uppgifterna, som blöjbyte, torka och tvätta av henne efter måltider, m.m. Vi gissar att det beror på vana då det är A som tar hand om henne om dagarna. Dock verkar hon ha lite lättare att somna när jag lägger henne.
Men allra mest vill hon har den förälder som hon redan på förhand tänkt ut och om "fel" förälder börjar göra det hon ber om skriker hon högt.
Korta helger
Sedan jag började jobba i år tycker jag att helgerna passerar väldigt mycket fortare än när jag var föräldraledig. Antagligen för att helgen börjar först när jag kommer hem från jobbet sent fredag eftermiddag. Förr började den redan fredag morgon när B var hemma från förskolan.
Knäppa knapp
I förra veckan, när jag lekte med B, började hon knäppa knapparna på min kofta. Innan jag insåg vad hon faktiskt höll på med skrattade jag åt henne. Men sedan utbrast jag "Vad duktig du är! Har du lärt dig knäppa knappar?" "Ja, men ibland är det svårt."
Ibland känns det som jag missar många av båda barnens nya färdigheter när jag inte är hemma. Och det först är senare som jag fått reda på dem.
Det känns givetvis väldigt tråkigt att missa saker med barnen, men det viktiga är kanske att de faktiskt utvecklas och mår bra. Dessutom kan vi ju inte vara med dem hela tiden.
Slutskrikt?
A har lyckats få AA att sluta skrika högt och gällt så som hon gjort tidigare. Han försöker få henne att säga "nej" i stället. Ibland kan hon göra det.
AA får fortfarande utbrott, men hon skriker inte så att vi får ont i öronen längre bara för att hon är arg och frustrerad.
AA får fortfarande utbrott, men hon skriker inte så att vi får ont i öronen längre bara för att hon är arg och frustrerad.
Ett sovande barn
AA har flera nätter sovit hela natten utan att vakna förrän på morgonen. Hon verkar sova ganska bra nu, både på dagarna och under nätterna. Hon skriker inte så ofta i sömnen längre, vilket hon ofta gjorde förr när hon vände sig.
Vi hoppas att det kommer fortsätta så.
Men B springer fortfarande in till oss varje natt. Men hon har slutat kissa i sängen, vilket hände några gånger för någon månad sedan. Det blev lite bökigt för oss.
