"Nytt" bord och ny postlåda

I helgen hann vi både slipa och lasera utebordet, och sätta upp den nya postlådan.

Vi valde att endast ta hand om "bordsskivan" eftersom den var i störst behov av underhåll. Slipmaskin lånade vi av en granne, så det gick fort för A att slipa bordet. Dessförinnan skruvade han i skruvarna eftersom bordet knarrat väldigt mycket på sistone. Bordet fick inte riktigt samma nyans som tidigare, men det är tillräckligt nära.

Det var lite svårt och bökigt för A att ta bort den tidigare postlådan. Skruvar hade rostat och myror har tidigare bott i botten av lådan. För att slippa gjuta en ny betongplatta valde A att fästa den nya postlådan på två av de befintliga skruvarna. Lådan kommer lite högre upp, men då slipper man böja sig så mycket när man hämtar posten. I hålrummet undertill fyllde A med lite större stenar så det ser okej ut. Och vi har en postlåda som matchar husknutarna.

Brist på tid, men inte projekt

Den senaste tiden har vi skaffat oss flera projekt på huset. Däremot har vi svårt att finna tid att genomföra dem.

Det som faktiskt händer är att vi imorgon får fiber draget till huset, men det gör vi ju inte själva så det är väl därför som det genomförs.

Annars har vi köpt både träolja till trädecket och utemöblerna, och lampor till trädecket på baksidan. Vi har även beställt en postlåda och funderar på att köpa ny ytterdörr. Ytterdörren kommer vi inte heller montera själva så det finns en möjlighet att den kommer på plats i år.

De flesta av ovannämnda projekt är inte nödvändiga utan beror mest på att jag har svårt att "vara sysslolös" med husets förvandling.

Längtan efter en till?

Sedan början av året har jag funderat på syskon till B, men granskar man hur tankarna går så är det egentligen bebistiden med B jag saknar. Jag saknar att ha en bebis att ta hand om, gosa med och till och med den lugna lunken som B:s ankomst innebar.

Funderar jag vidare så inser jag att den tiden aldrig kommer tillbaka. Ett syskons ankomst kan väl aldrig innebära gos och lugn när man har en storasyster som ska lämnas och hämtas på dagis och som kräver ens uppmärksamhet?

B börjar bli ganska stor nu och jag börjar känna mig stressad. Mycket mer stressad än när vi bestämde oss för att skaffa barn första gången.

På väg hem till livet

Jag vill inte sitta sysslolös på bussen. Allt jag kan tänka på då är hur gärna jag redan vill vara hemma.

Jag vet att jag kommer småspringa hem när jag klivit av bussen. Jag längtar så mycket efter att komma innanför dörren och se dig komma runt hörnet från vardagsrummet eller köket. Du kommer fram till mig och pussar mig på munnen. Du låter mig sluta lilla dig i min stora famn. Jag passar på att snusa i ditt hår.

Åh, vad jag önskar att jag vore hemma!

RSS 2.0