Tredje tanden

AA har fått sin tredje tand. Men det är inte någon av framtänderna i övre käken som kommit utan hörntanden på vänster i övre käken.

Hon har varit på dåligt humör de senaste dagarna. Jag vet inte om det beror på tänderna, magen eller att hon är i ett språng.

En liten sorg

Sedan jag började jobba efter föräldraledigheten känns det som om jag alltid bär på en sorg när jag är ifrån familjen, särskilt AA. Det är ingen stor och drabbande sorg, snarare liten och skavande. Den känns särskilt mycket när jag är på jobbet.

Jag har aldrig känt så tidigare. Varken när jag började jobba efter att ha varit hemma med B eller när hon började på förskolan.

Kanske är det för att jag omprioriterat livet. Jag ställer mig totalt frågande till varför man måste vara ifrån sin familj så många timmar varje vecka. Går livet verkligen ut på att bara föröka sig och tjäna pengar (så att man kan betala skatt)?

Det jag allra helst vill göra är ju att ha fina stunder tillsammans med familjen. Jag vill leka, pyssla och umgås med barnen, se dem utvecklas och dela upplevelser med dem.

Första magsjukan

Tyvärr har AA blivit magsjuk, men det är tur att det är ganska lindrigt.
 
Det började med att barnens kusin blev dålig när vi var i Sälen. Natten därpå kräktes även hans kusin och på morgonen var det dags att bege sig hemåt i bil i många, många timmar. Vi hörde att hemresan gick bra, trots allt.

AA kräktes andra natten efter att vi kommit hem. Det var en kaskadkräkning så hela jag blev nedkräkt. Sedan berättade A att hon även hade kräkts på morgon. Därefter har hon endast varit dålig i magen.

Hon har tyvärr varit svår med både gröt och mat, och har inte ätit mycket. A har fått ge henne bröstmjölk som jag turligt nog hade pumpat ut och fryst in strax efter att jag började jobba. Igår kväll drack hon i alla fall välling med god aptit.
Hon har sovit ganska mycket och ibland väldigt bra (dvs. inte oroligt) under de senaste dagarna.

Humöret har svängt: vissa dagar har hon varit en glad solstråle, medan hon varit kinkig andra dagar.

Jag hoppas att hon blir bra snart och att hon äter ordentligt igen.

Resa efter resa efter resa

Jag känner mig så otroligt lyckligt lottad. Jag har haft tur som har träffat en man som har liknande intressen och prioriteringar som jag. Och att vi har en ekonomi (om än något ansträngd sådan) som klarar av detta.

Jag har haft resa efter resa att se fram emot sedan ett år tillbaka. Då började vi planera resan till Kanarieöarna i november tillsammans med A:s barndomsvänner. Och redan innan sommaren var slut hade vi bokat skidresan som vi nyss kom hem från.

Bara ett par dagar senare är nästa solresa inbokad.

Härlig skidsemester

Vi hade en riktigt härlig skidresa till Sälen. Vi bodde i ett stort hus, hade trevligt sällskap och fick åka skidor.

B gick på skidskola på förmiddagarna och fick åka skidor för första gången. På eftermiddagarna var det pulkaåkning eller lek i stugan med lekkamrater.

A åkte samtidigt som B var på skidskola och ett par dagar även sent på eftermiddagen. Jag åkte efter lunch och tog hand om AA på förmiddagarna.
 
AA fick kanske inte så stor behållning av resan, men en del underhållning av barnen. Tyvärr dröjer det troligtvis ytterligare tre år innan hon får åka, men nästa gång blir det pulkaåkning i alla fall.

Vi fick mestadels fint väder, men framåt slutet av veckan blev det både snö och blåst så då vågade jag inte åka i de svårare backarna. Jag ångrar att jag inte utmanade mig mer i början av veckan.

Smidigare bilfärder

Sedan bilfärderna i Karlskrona har AA varit mycket mer nöjd i bilen.
 
Är hon vaken kan hon vara nöjd uppåt 20-30 minuter i alla fall. Men bilen får inte stanna, då blir hon missnöjd och börjar skrika.
 
Oftast blir hon sömnig och somnar. Hon kan då sova uppåt två timmar, utan att vakna.
 
Detta har självklart underlättat vår skidresa till Sälen som till och med har känts smidig.

Olika avvecklingar av amning

Nu för tiden ammar jag AA under nätterna och ungefär varannan eftermiddag.
 
Med B gjorde jag tvärtom. Då slutade jag först på nätterna eftersom det störde min sömn för mycket. Vi började ge B gröt på kvällarna (senare gav vi välling) och hon slutade då själv amma på nätterna.
 
Trots att vi ger AA gröt på kvällarna strax före läggning vill hon ändå ha bröstet om nätterna. Jag låter henne amma eftersom hon då somnar om fort och det inte stör mig alltför mycket.
 
Det känns som brösten inte producerar så mycket mjölk längre. Så jag antar att AA inte ammar för mat-/näringsintag utan närhet eller liknande.
 
Jag tror inte att AA kommer att sluta amma frivilligt. Så jag vet inte hur vi ska avsluta amningen. Kanske blir det i mars då hon kommer vara borta från mig fyra nätter?

Uppstigning och vakning

De första dagarna när jag hade börjat jobba vaknade AA alltid inom en kvart efter att jag hade gått upp. Men ett par av de senaste morgnarna har hon sovit fram till att jag gått ut genom ytterdörren.
 
Jag hoppas att detta innebär att hon långsamt vänjer sig vid att sova ensam.

Mysig kväll med bebis

Igår kunde vi för första gången sedan AA föddes ligga i sängen med en sovande bebis mellan oss. Utan att jag ammar!

Hon sov ganska bra dessutom. Vi kunde titta på något program på iPaden.

Så mysigt! Och precis så jag föreställde mig att det är när man har en bebis(?). Men inte kunde jag ana att det skulle dröja över sju månader!

Andra arbetsveckan

Denna vecka har det inte alls känts lika jobbigt att jobba. Kanske för att AA börjat vänja sig vid A och att A endast har ett barn att ta hand om hemma.
 
AA blir fortfarande väldigt glad när jag kommer hem på eftermiddagarna. Förra veckan verkade hon mycket mer uppriven (samtidigt som hon var glad och lättad att se mig) och det gjorde ont i mig.
 
Även B blir glad att se mig nu för tiden. Eftersom hon har varit pappig så länge var det länge sedan jag fick uppleva det.

Nattning av AA

Sedan vi kom hem från jul- och nyårsfirande i Karlskrona har AA inte kunnat sova själv längre perioder, inte ens i vagnen. Hon vaknar alltid efter en stund, ofta trettio minuter, ibland eget ännu kortare tid.

Däremot har A lyckats somna henne i spjälsängen med tassa-metoden. Hon har alltså några gånger för första gången någonsin sovit där.

Själv har jag svårt att ens bära henne då hon alltid börjar suga på min nacke.

A brukar sova AA om kvällarna och sedan när han går för att göra sig i ordning lägger jag henne vid mitt bröst. Ett par gånger har hon sovit vidare utan bröstet.

B lägger sig hungrig?

B började äta sämre under hösten. Under middagarna valde hon att bara äta det hon tyckte om. Man kunde muta med att hon fick mer av det goda om hon åt lite av det hon tyckte mindre om.

Jag tyckte att det var tydligt att det var ett beteende som hon tog hem från förskolan. Hon valde tidigare sällan bort något, men nu annonserade hon högt och tydligt att hon inte ville ha sallad eller kunde peka på något och fråga vad det var för att sedan högt deklarera att hon inte tyckte om det (utan att veta vad det var).

Av pedagogerna fick vi höra att hon inte åt så bra på förskolan heller.

Vi har fått lita på att hon får i sig så mycket som hon behöver och att vällingen på kvällen har gjort henne mätt. Nu har hon själv börjat avveckla vällingen, vilket det i och för sig är dags för. Hon brukar dricka ungefär hälften av den. Men då oroat jag mig i stället för att hon lägger sig hungrig på kvällen.

Jag gladdes förut åt att B åt så bra och vågade prova av nya saker. Den tiden är nu förbi.

Nedtrappning av amning

Redan innan jag började jobba hade jag dragit ner på amningen till endast kvälls-/nattamning samt efter mellanmål på eftermiddagen. På eftermiddagen ammade jag främst för att AA ofta hade en gnällig period då och blev på mycket bättre humör efter att jag ammat.
Nu när jag börjat jobba ammar jag på eftermiddagen bara om AA är gnällig.
 
Jag tänkte sluta med amningen efter skidresan. Jag förmodar att amningen kan vara en trygghet för AA under resan och eftersom det fungerar så bra för henne att somna om på nätterna.
 
Jag är glad att amningen har fungerat bra så här länge. Mitt mål var att amma fram till och med resan i höstas, då AA var drygt fem månader.
 
Aldrig hade jag en tanke på att det kunde vara svårt att avveckla amningen eftersom det gick så smidigt med B. (Bortsett från att jag själv hade så ont av amningen.) Jag vet inte alls hur vi ska avveckla nattamningen; AA kommer nog vakna ofta när vi tar bort den.

B böjer verb

Jag har märkt att B nu undersöker hur man konjugerar (böjer) verb. Ibland blir det fel, ibland blir det rätt.
 
Hon kan prova sig fram genom att använda olika påhittade, men logiska "böjningar" på verbet. Hon upprepar då meningen med en annan böjning, till exempel "jag springde..." och direkt därefter "jag springade...".

För bråttom med nya rutiner

Jag tror att vi har haft lite för bråttom fram med AA eftersom jag skulle börja jobba redan nu.
 
Vi har tagit nästa steg när något fungerat och innan rutinen etablerats. Till exempel tänkte vi att jag skulle ge vällingen i sängen kvällen efter att hon accepterat välling i flaska. Redan när A lade ner AA i sängen kände jag att det var fel och mycket riktigt förväntade sig AA bröstet.
 
Dessutom har vi nog ändrat för många saker samtidigt. Det var tänkt att jag skulle ta B på nätterna så att AA inte skulle amma, B inte störa AA och jag lättare(?) kunna smyga upp. I samma veva är jag borta från henne på dagarna. Det är nog för mycket tid borta från sin mamma för AA på en och samma gång.

Första dagen på jobbet...

...efter föräldraledigheten är över.

Rent professionellt gick det bra; jag utförde det som förväntades av mig.

Privat var det desto jobbigare. Jag saknade AA hela tiden och undrade hur hon hade det. Jag litar verkligen på A, men AA är ju så mycket svårare än B var.

Dags för första arbetsdagen

Det känns verkligen jobbigt att gå till jobbet imorgon. Dels kommer jag behöva gå upp tidigt och vara trött, dels känner jag inte alls för att jobba och göra något för någon annans skull än mina barns. Det är som om jag är i en slags "mamma-mood" fortfarande och inte kan tänka på något annat än min familj.
 
Det blir första gången som jag kommer att vara ifrån AA mer än bara ett par timmar. Jag vet att jag kommer att sakna henne oerhört mycket - det kommer att bli som att förlora en kroppsdel. Jag undrar hur AA klarar av att vara utan mig. Överleva gör hon ju eftersom hon äter barnmat, men känslomässigt?

Tillämpar tassa-metoden

AA har börjat sova mycket bättre på nätterna. Hon släpper bröstet ibland och kan sova bra med bara en tung hand på bröstet. Hon är inte heller lika känslig för ljud.

I stället sover hon mycket sämre på dagarna. Hon vaknar alltid efter en sömncykel. Och efter att ha sovit ute i vagn tre dagar vågar vi inte låta henne göra det längre eftersom hennes hud verkar ta skada av kylan.

A har nu börjat använda sig av tassa-metoden. Man låter barnet bli trött i famnen och lägger ner det precis innan det ska somna. Om barnet då vaknar till lägger man en hand på bröstet. Om barnet skulle vara alldeles för upprört får man ta upp det igen och börja om från början.

Det har gått jättebra, mycket bättre än jag trodde det skulle göra. AA vaknar fortfarande efter en sömncykel, men då somnar A om henne igen med tassa-metoden.

Det fungerar även på kvällarna, men när vi lagt oss har hon vaknat och då har jag somnar om henne vid bröstet.

Första tanden

I fredags fick jag ett infall att känna efter om någon av AA:s tänder kommit upp än. Det hade ju varit på gång ett tag, men det är svårt att se. Mycket riktigt kände jag en liten tagg som kommit upp ur tandköttet. Det är den nedre västra tanden som är först fram.

Att knyta an

Under hela tiden i Karlskrona kunde nästan ingen annan bära AA än jag. Hon var hos A under mer eller mindre protester, kunde vara nöjd någon minut hos farmor och var intresserad hos gammelfarfar några minuter.
Det gick bra om hon inte såg mig eller om man avledde hennes uppmärksamhet mot något intressant föremål.
 
Däremot kunde mormor, så fort vi kommit tillbaka till Stockholm, bära henne. AA känner antagligen igen henne, men innan vi åkte var hon inte jättenöjd hos mormor heller.
 
Jag hoppas att hon snart knyter an till A på samma sätt. Det måste hon väl eftersom jag inte kommer vara med henne då.

Nyårsfirande 2016 med småbarn

Vid tolvslaget till det nya året låg hela familjen i sängen hos svärmor.
A hade lagt sig för en liten stund sedan och jag hade just somnat.
B sov hårt och reagerade inte ens på de dunder och smällar som grannen skapade. AA rörde sig lite, men sov faktiskt vidare trots att hon inte låg vid bröstet. Det räckte att hålla en hand på henne.
 
Festligare nyårsfirande får det bli om några år.
Vi åt i alla fall god trerätters nyårsmiddag med svärmor och hennes sambo, hans son med familj. B åt tyvärr rätt dåligt och missade den sena efterrätten, men AA satt ganska länge i barnstolen.

RSS 2.0