Nedräkning till påsk

Efter dagens arbetsdag är det fyra veckor och en halv dag till påskledigheten. Jag har räknat ned sedan vi kom tillbaka från Sälen till Stockholm. Då  var det drygt åtta och en halv vecka, så tiden har gått ganska fort hittills i alla fall.

Vi har inte planerat att göra något särskilt i påsk så det är ingen enskild händelse jag ser fram emot utan just den lite längre ledigheten.

Nu för tiden är det de längre ledigheterna som jag ser fram emot: påsk, Valborg, Kristi himmelsfärd och nationaldagen. Fram till ledigheterna har vi försökt planera in lite roliga aktiviteter/händelser i veckorna och på helgerna så att man har delmål att se fram emot.

Färdigt kök?

I helgen har vi försökt att inte bara jobba med köket utan även hinna få lite vila.

Det innebär inte desto mindre att vi snart är klara med köksrenoveringen. Det ska bli skönt att få några veckors vila och inte behöva tänka på husrenovering under denna tid. A har länge sett fram emot att få köket klart så han får vila.

I helgen justerade vi ugnens placering och monterade lådan under ugnen. A monterade även bänkbelysningen och socklar under bänkskåpen. Köket ser färdig ut från dörröppningen, men några småsaker återstår.

A vill såga till och fästa övriga socklar längs golvet samt foder runt dörren till tvättstugan i kväll. Efter det skulle det endast återstå att byta ut lysröret i taket. Vi har ännu inte köpt gardiner till fönstret eller någon lampa att ha över matbordet.

Marion's gastro diner

Igår hade vi bestämt att vi skulle äta och bowla på Marion's gastro diner med A:s kompis och hans flickvän.

A och jag möttes efter jobbet och satte oss i bardelen eftersom vi var tidiga. A beställde in en öl till sig och jag villa gärna ha en alkoholfri drink, men det kunde de inte ordna (!) så det blev en juice.

När resten av vårt sällskap kom satte vi oss i restaurangen och därefter beställde vi mat. Herrarna valde burgare medan damerna beställde från grillmenyn. Jag valde lammkotlett. När maten kom in reagerade jag på att min maträtt var så snålt tilltagen; den var mindre än de andras maträtter och mycket riktigt, blev jag inte riktigt mätt på den. Lammkotletten serverades på rödvinsås; tyvärr var båda ganska intetsägande. Till detta fick jag tomat-, ceasarsallar, bearnaisesås och pommes. Ceasarsallad hade en fin dressing och potatisen var fint friterad, däremot var bearnaisesåsen lite för syrlig för min smak. De anda verkade nöjda med sina grillade lax, kyckling- respektive nötburgare.

Till efterrätt beställde vi alla en varsin Oreo-milkshake. Den var god, men lite svag i smaken. Jag tycker att de på Friday's är godare.

Sedan var det dags för bowling. Det var mycket länge sedan jag bowlade sist. Jag tyckte att utbudet av klot var något litet och vi upptäckte att platsen för ansats var ganska kort. Första serien gick mycket dåligt för mig Sedan bytte jag till en mindre skostorlek och av någon anledning gick andra serien bättre, men tyvärr hann vi inte avsluta den.

Det var en lyckad kväll och trevligt avbrott i vardagen. Marion's gastro diner har ett bra koncept, men borde i mitt tycke utveckla sitt grillkök en del.


Spår i snön

När det ligger nysnö på marken kan man ofta se var Cookie har tagit sina promenader.

Igår kväll och i natt har det antingen blötsnö lagt sig eller så har det varit så milt att snön närmast marken har smält. I morse var vår gång upp till huset full av små tassavtryck. Antagligen har det varit så pass milt under natten att Cookie har varit ute ganska mycket. Några av spåren kan även ha gjorts av Cookies kattkompis, men honom/henne har jag inte sett på hela vintern.

Följde man spåren så såg man att Cookie hade gått upp på gången till närmaste grannen och där antingen gått fram till deras ytterdörr eller vikt in på deras tomt på sidan av huset. Man kunde även följa hans spår till grannarna på andra sidan huvudvägen där det i ena huset bor en barnfamilj och i andra huset bor kattkompisen.

En annan morgon såg jag att de små tassavtrycken ledde in under husvagnen på tomten mittemot oss.

Det kanske börjar bli så pass milt att Cookie kommer vara utomhus mer. Då slipper vi att han är rastlös om kvällarna när vi är hemma.


Snart tio år sedan studenten

I slutet av förra veckan tyckte jag mig känna igen en äldre dam på Hötorget. Hon liknande min latinlärare i gymnasiet, men jag kunde inte alls komma på vad hon heter. Jag letade febrilt i minnet, men det kom inte till mig förrän efter fem minuter. Då var chansen att gå fram för att hälsa sedan länge borta. (Det kändes lite dumt att gå fram till henne när jag inte ens kommer ihåg vad hon heter.)

Jag undrade en stund över hur minnet kan vara så dåligt och kom att tänka på något jag påmindes om för nästan två veckor sedan.

Då hade jag en liten tjejmiddag hemma med vänner som jag umgås med sedan tiden i mellanstadiet. Det var väldigt trevligt. Helt plötsligt sa någon att det i år är tio år sedan vi gick ut gymnasiet. Jag trodde inte att det var sant, men förstod att så var fallet. Till exempel vet jag ju att svägerskan tar studenten i år och jag vet ju att jag är tio år äldre än hon, men inte tänkte jag på att detta innebär att det är tio år sedan jag gick ut gymnasiet.

Och det är Eva hon heter, latinläraren.

Vilofri helg

I helgen har vi jobbat med köket från morgon till kväll.

Vi började redan i fredags kväll. Då tog vi ut spisen och ställde bänkskåpet för ugnen på plats. Vi började även justera bänkskåpens höjd.

I lördags morse stängde vi av vattnet i hela huset eftersom det inte fanns någon avstängning endast för köket. Vi tog ut diskbänken och bänkskåpet under diskhon samt ställde in det nya bänkskåpet för diskhon. Vi lyckades till slut justera alla bänkskåpens höjd så att de var jämnhöga och dessutom i nivå med diskmaskinens höjd.
När pappa anlände limmade vi fast enamellon på väggen mellan de övre och undre kökskåpen. Tyvärr skadade vi tapeten lite, men det mesta av skadan är bakom enamellon. Sedan lade vi bänkskivan på plats och kunde efter två besök med kompletteringshandling på Bygg-Ole koppla in köksblandaren och slå på vattnet i huset. Nu kan vi även stänga av vattnet i köksblandaren. Därefter kopplade A in spisen och den kombinerade spisen och mikron. (Nu håller vi på oss att lära oss dem.)

Igår sågade A till de mindre enamello-skivorna som ska sitta på sidorna. Därefter åkte vi för att handla bland annat färg, koppling till diskmaskinen och lådfront. På kvällen hann vi måla kanterna på enamello-skivorna limma fast dem. Nu återstår att lägga silikon i fogarna så att vi kan använda köket fullt ut.

Därefter återstår att få belysning, socklar och foder på plats.


Mina älskade på alla hjärtans dag

I går var det alla hjärtans dag.

I vanlig ordning hade A och jag bokat bord på en resturang för att fira dagen och framförallt vår kärlek. I år föll valet på restaurang Blue light Yokohama. Vi har båda tyckt att det är en intressant restaurang, men inte haft någon anledning att äta där, förrän i går.

Det var ganska så stimmigt när vi kom och eftersom de har två olika sittningar blir personalen ganska beroende av dessa. Eftersom alla kommer samtidigt ska nästan alla beställa och serveras drycker samtidigt. Därför fick vi tyvärr vänta ganska länge på att beställa och efteråt hann den första maträtten serveras innan drycken hade kommit.

Jag beställde (i den ordning om det serverades) glasnudelsallad med räkor, räkdumplings, pilgrimsmussla och 4 bitar laxsushi. Eftersom jag inte kände mig mätt när jag ätit upp nästan all min mat beställde jag även entrecote yakiniku-style. Allt var jättegott och jag längtade tillbaka redan samma kväll bara för att maten var så god.

Före middagen hann jag gå på stan en stund med syster. Så bortsett från att jobba var min alla hjärtansdag perfekt eftersom jag fick träffa de jag älskar allra mest.

Lyckligt olycklig eller olyckligt lycklig?

I grund och botten känner jag mig oerhört lyckligt lottad.
Jag är gift med en man som älskar mig och som jag älskar. Vi kommer bra överens och är friska. Vi bor i ett hus som vi renoverar och kommer att få så som vi vill ha det. Vi har båda jobb och därmed inga ekonomiska bekymmer. Vi kan även göra flera resor tillsammans varje år.

Ändå är det något som upptar mina tankar 24 timmar om dygnet. När jag inte tänker på det på dagtid så drömmer om det på natten.

Det känns oerhört jobbigt och jag känner mig nästan bortskämd som inte nöjer mig med det jag har, men när en del av vardagen i livet inte fungerar läggs tyvärr nästan all energi på det och det påverkar resten av livet. Detta handlar ändå om en ganska stor del av vardagen.

Jag vet även att det inte finns hopp om att det skulle lösa sig så egentligen är det slöseri med tid att ägna tankar åt det. Jag gör mitt bästa för att släppa det och låta det bli som det blir, men det är så svårt.


Nära mål i köket

I fredags var A hemma och tog emot både bänkskivan och enamellon som levererades. Han hann även knacka bort all fix och spackla ovanför diskbänken.

I lördags sågade han till den långa enamelloskivan som ska sitta ovanför bänkskåpen. Det gick bra, men det gick inte lika bra att använda hålsågen för att göra hålet till eluttaget. Så vi fick åka för att köpa en ny håltagare och samtidigt passade vi på att köpa lite annat också.

Igår sågade A till de bitar som vi ska använda för att höja bänkskåpen. Jag kontrollerade att väggen ovanför bänkskåpen var tillräckligt slät för att kunna fästa enamelloskivan. Vi fäste handtag på de bänkskåp som står på plats och som vi redan använder. Det har varit ganska opraktiskt att ibland behöva öppna en eller två lådor ovanför eller under för att komma åt det man behöver. Dessutom monterade vi de två skåp som ännu inte är på plats.

Nu är det inte mycket som återstår. Förhoppningsvis blir vi färdiga med de stora delarna av köket i helgen. Vi hoppas pappa kan komma och hjälpa oss att lyfta enamello och bänkskivan på plats. Det är lite för tungt för mig att hålla fast enamelloskivan under den tid som det tar för limmet att torka och även att lyfta den tunga bänkskivan. I så fall skulle det endast återstå att fästa socklar under skåpen och foder runt dörren till tvättstugan.

En färdig receptpärm

Jag har lyckats få den ena receptpärmen färdig.

Det känns skönt att kunna använda den eftersom det är de recept som vi använder till vardags. Nu kommer vi kunna bläddra i den utan att störas av lösa recept som var fastgemade överallt i den. Dessutom vet vi nu att alla recept är samlade i pärmen och behöver inte leta i andra pappershögar.

Nu återstår pärmen med de recept som vi inte använder så ofta. Jag är klar med några flikar där, men två av de jobbigaste kategorierna är kvar; efterrätter och bakning.
Det ska bli skönt när även den pärmen är färdig så att jag kan lägga detta projekt bakom mig.

Mot ljuset

Jag känner mig rätt klar med vintern nu, särskilt efter skidåkningen och några dagar med riktigt låga temperaturer. För min del får det gärna bli plusgrader och vår snart.

Redan nu har jag märkt att vi är på rätt väg i alla fall. När jag går hemifrån för att åka till jobbet på morgnarna är det ljust ute, men än dröjer det nog tills ljuset stannar så pass länge att det även är ljust när jag kommer hem. Men jag är ändå glad för att jag får mer dagsljus nu.

Mot ett färdigt kök

Det var skönt att komma hem från Sälen lite tidigare så att vi kunde hinna få lite gjort i köket.

I lördags lade vi färdigt resten golvet, det vill säga ända fram till bänkskåpen. Då kunde vi byta ut den gamla diskmaskinen mot den nya som har stått i köket sedan den levererades. Det tog en stund att förstå diskmaskinen; den är som en liten dator. Det var många inställningar man skulle/kunde göra. Eftersom diskmaskinen är lite högre än våra nya bänkskåp kommer vi att få höja upp bänkskåpen något för att de ska komma i jämnhöjd.

I går tog A bort all kakel ovanför diskbänken. Det tog ganska lång tid eftersom kaklet på vissa ställen splittras sönder och på andra ställen följer gipsen som den är fäst på med. De hålen i gipsen som fanns sedan förra gången A var i farten fyllde jag med spackel. Jag målade även väggen mot tvättstugan.

Nu återstår att ta bort fixen som kaklet var fäst med, höja bänkskåpen och montera de två återstående bänkskåpen (till spisen/ugnen och till diskhon). Vi väntar även på leverans av bänkskiva och enamello i veckan eller nästa vecka. När allt detta är på plats är det endast socklar som ska på plats.

Be strong

Efter sju dagar utan jobbet fann jag till slut harmonin och lugnet inom mig. Jag kände mig lugn, trygg och lycklig. Jag trodde att jag var stark...

Ångesten började med två dagar kvar av ledigheten. Det inre lugnet och den inre styrkan var redan som bortblåsta och jag undrade varför det är så långt till nästa ledighet (som är längre än en helg på två dagar).

Från sol till snöstorm

I går kväll åt vi en fantastisk middag på Lammet & grisen. Vi fick perfekt tillagade fläsk-, lamm- och oxfiléer med olika tillbehör. Vi blev alla övermätta och mycket belåtna.

I morse promenerade A och syster för att hyra snowboard. Eftersom stugan ligger en liten bit från liftarna har vi kört varje dag. (Det är inte så kul att promenera i pjäxor och samtidigt bära skidor och stavar mer än en kort sträcka.)
Jag stannade i stugan för att städa, läsa och ta det lugnt. Vid lunchtid kom de tillbaka efter systers lyckade lektion i konsten att stanna en bräda.

Efter att ha ätit lämnade vi ett soligt, men kallt Sälen (-20 grader) för att via ett snöstormigt Gävle komma till ett vitt Stockholm. Det är som alltid härligt att komma hem till huset.

I Sälen

Jag är redan nöjd med Sälensemestern. Efter fyra dagars skidåkning känner jag mig något trött i kroppen och ganska så mör i benen.

Stugan som vi hyrt är perfekt för oss tre; syster på det stora loftet och A och jag i det lilla rummet med dubbelsäng. Enkelsängen ovanför är vid fotänden av sängen så det ör ingen risk att vi slår i huvudet när vi vaknar. Det kombinerade kök och vardagsrummet är lagom stort; det har gått bra att laga mat om kvällarna och vi har alla kunnat sitta i soffan för att läsa/titta på teve.

Skidåkningen har gått ganska bra. Jag har försökt att ta det ganska lugnt och åkt mer försiktigt än vanligt. Eftersom vi har haft ganska bra väder har vi kunnat åka så mycket vi velat. Vi har nu varit i alla fyra områden i Sälen. Jag tyckte bäst om Högfjället med sin långa, breda backar som inte är alltför branta. Dessutom valde vi en toppendag för det eftersom det var soligt och klart med vacker utsikt.

Vi har bokar bord på restaurang Lammet & grisen till imorgon kväll. Det ser jag fram emot.

Det är ganska troligt att vi åker hem redan på fredag. Vi körde hit redan i lördags och fick en hel dags åkning i söndags. Det vore ganska skönt att få två lediga dagar hemma innan vardagen sätter igång igen.

RSS 2.0