Inte mammig längre
AA har i princip slutat vara mammig. Men hon är inte heller pappig än.
Hon föredrar nästan alltid att pappa för de omvårdande uppgifterna, som blöjbyte, torka och tvätta av henne efter måltider, m.m. Vi gissar att det beror på vana då det är A som tar hand om henne om dagarna. Dock verkar hon ha lite lättare att somna när jag lägger henne.
Men allra mest vill hon har den förälder som hon redan på förhand tänkt ut och om "fel" förälder börjar göra det hon ber om skriker hon högt.
Träna som mamma till två
Efter över fem års uppehåll har jag börjat gå på träningspass denna månad.
Två dagar i veckan går jag upp en halvtimme tidigare än vanligt för att träna före jobbet. Det tog emot de första morgnarna, men nu känns det lite lättare.
Det är skönt att ha träningen avklarad. Då slipper jag göra eller få dåligt samvete för mina styrkeövningar hemma och får mer tid över till annat.
Jag tycker redan att jag har märkt skillnad i kroppen, till exempel bättre bålstabilitet och därmed något bättre hållning, dessutom lite bättre styrka i hela kroppen överlag. Konditionen har inte förbättrats något märkbart ännu.
Korta helger
Sedan jag började jobba i år tycker jag att helgerna passerar väldigt mycket fortare än när jag var föräldraledig. Antagligen för att helgen börjar först när jag kommer hem från jobbet sent fredag eftermiddag. Förr började den redan fredag morgon när B var hemma från förskolan.
Knäppa knapp
I förra veckan, när jag lekte med B, började hon knäppa knapparna på min kofta. Innan jag insåg vad hon faktiskt höll på med skrattade jag åt henne. Men sedan utbrast jag "Vad duktig du är! Har du lärt dig knäppa knappar?" "Ja, men ibland är det svårt."
Ibland känns det som jag missar många av båda barnens nya färdigheter när jag inte är hemma. Och det först är senare som jag fått reda på dem.
Det känns givetvis väldigt tråkigt att missa saker med barnen, men det viktiga är kanske att de faktiskt utvecklas och mår bra. Dessutom kan vi ju inte vara med dem hela tiden.
Slutskrikt?
A har lyckats få AA att sluta skrika högt och gällt så som hon gjort tidigare. Han försöker få henne att säga "nej" i stället. Ibland kan hon göra det.
AA får fortfarande utbrott, men hon skriker inte så att vi får ont i öronen längre bara för att hon är arg och frustrerad.
AA får fortfarande utbrott, men hon skriker inte så att vi får ont i öronen längre bara för att hon är arg och frustrerad.
Ett sovande barn
AA har flera nätter sovit hela natten utan att vakna förrän på morgonen. Hon verkar sova ganska bra nu, både på dagarna och under nätterna. Hon skriker inte så ofta i sömnen längre, vilket hon ofta gjorde förr när hon vände sig.
Vi hoppas att det kommer fortsätta så.
Men B springer fortfarande in till oss varje natt. Men hon har slutat kissa i sängen, vilket hände några gånger för någon månad sedan. Det blev lite bökigt för oss.
Saknad mamma 2
Jag blir olycklig när jag får veta att AA skrikit och gråtit efter mig en gång per dag sedan jag kom hem från en weekend-resa förra helgen. Hon har legat på golvet och varit otröstlig. Det har gått över efter ungefär en halvtimme.
En morgon i veckan hade hon gått upp innan jag gick till jobbet. Då ville hon vara i min famn och jag fick inte sätta ner henne. Till slut tog A henne och då gick det bra att vinka hej då i alla fall.
Förhoppningsvis blir det bättre efter denna helg då AA får mycket tid med mig.
