Islandsresan började inte särskilt bra

På midsommarafton fick jag ett sms: "Dear customer. Due to industrial action your flight from Stockholm has been cancelled...". "Va? Säg att det inte är sant!" A startade datorn på en gång och ringde kundtjänst. Uppgifterna vad så färska att tjejen som A pratade med fick informationen under samtalets gång. Eftersom vi var de första som ringde kunde vi bokas om till kvällsflyget, kl. 22.20 (i stället för kl. 14.25).

Vi hade redan bokat bussbiljetter till och från flyplatsen på Island samt två utflykter så vi ville verkligen inte försenas mer än nödvändigt.

Under söndagen kändes det som jag hela dagen väntade på att det skulle bli dags att åka till flygplatsen. Vi begav oss lite tidigare än planerat.

När vi kom fram till Arlanda såg vi att vår avgång var 15 minuter försenad, men flyget lyfte till slut 45 minuter senare än tidtabellen. Vi kom fram till hotellet kl. 2 på natten och kl. 8 skulle vi bli upphämtade för den första utflykten.

Tårar, tårar, tårar

Knappt en vecka av semestern har gått och redan har jag hunnit gråta tre gånger.

Tårar av ledsenhet
I måndags kväll såg vi filmen Water for Elephants. I en av nyckelscenerna slår en man en elefant upprepade gånger - mins tårar flödade. Jag har otroligt svårt för händelser där människor gör djur illa; ibland känns det till och med jobbigare än när vuxna gör barn illa. Tama djur litar ofta på människor och de förstår kanske inte alltid vad som är fel och kan inte försvara sig.

Glädjetårar
Igår såg vi en del av ett avsnitt av Extreme Home Makeover. Alltid när de visar den lyckliga familjen komma hem till sitt nya hus blir mina ögon blanka.

Tårar av maktlöshet
Det var extremt mycket att göra på jobbet förra veckan. Det var nästan så jag ville gråta, så jag såg fram emot att slippa stressen under semestern. Det är även något jag behöver för att återfinna harmonin och lyckan, men istället ersätts det med annan stress. Frustrationen, ilskan och besvikelsen fick mig att gråta.

Gästrumsgolv

Igår hann vi efter två dagars icke intensivt arbete lägga golvet i gästrummet. Golvet hade vi köpt tidigare eftersom det är samma golv som i övre hallen.

Vi spikar inte socklarna på plats förrän vi har tapetserat om väggarna. Det kommer att dröja eftersom vi inte prioriterar detta rum; det finns andra saker som vi behöver. Jag tror att det kanske bli ett barnrum när det är dags att välja tapet.

Under tiden får gästrummet se ofärdigt ut.

Millesgården

Äntligen blev det lite uppehåll så att vi kunde göra lite mer semesteraktiga aktiviteter.

Idag besökte vi Millesgården. Jag har länge velat åka dit, men av någon anledning har det inte blivit av.
Bortsett från A och mig så var det en större turistgrupp från Ryssland och andra turister i sällskap om två eller tre som besökte muséet. Så som vanligt var vi två udda fåglar.
En konstnär vid namn Björn Wessman ställer ut just nu, men det var inte konst som föll mig i smaken, men det var inte heller därför jag ville åka dit.

Jag tyckte mycket om att vara på Millesgården för trädgården. Utformningen av trädgården föll mig i smaken (jag älskar pelarrader) och det kändes nästan som vi var vid Medelhavet. Den lilla blomsterträdgården var lite vildvuxen, men mycket färggrann och med många olika blommor.
Jag trivdes även i interiören i konstnärshemmet, där mycket påminde om antiken, både i inredningen och med alla statyer.
Jag tyckte till och med om att titta på skulpturerna (som är en konstform som jag normalt inte är särskilt förtjust i). Många skulpturer föreställde figurer från den grekiska mytologin.

  
En glimt ut i trädgården, Medelhavskänsla och antikt.

  
Utsikt mot Värtan, blomsterträdgården, blombädd och skulpturer.


Ett år!

Igår var det ett år sedan vi flyttade in i huset. Under detta år har vi hunnit göra om klädkammaren, fasaden, sovrummet, arbetsrummet, trädgården, vardagsrummet, hela hallen och trappan.

Det vi har kvar att göra är att installera kamin, byta värmepannan och göra om kök, övre badrum, tvättstugan samt gästrum.

Att vara gift med A

Att vara gift med A kräver en hel del självständighet. Det var något som jag uppskattade under särbotiden, men som sambo och som gift tycker jag att det är svårare.

A har de senaste sex och en halv månaderna sedan vi kom hem från Japan varit borta från mig totalt drygt fyra veckor. Det blir 28 ensamma nätter! (En natt fick jag sällskap av syster.)

Folk i min närhet kan nog tycka att det är konstigt att vi är ifrån varandra så mycket, med det finns säkert andra som har det värre.
Jag tycker att det är rätt jobbigt periodvis, särskilt helger, och det är ganska tråkigt att börja semestern i ensamhet.
Men det är helt enkelt något man lär sig acceptera och leva med.

Man kan inte heller förvänta sig särskilt mycket romantik från A. Man kunde ju tro att det skulle finnas mer av det i vårt förhållande eftersom vi är ifrån var andra så mycket.

Jag tycker själv inte att jag är någon romantiker eller kräver särskilt mycket romantik. Däremot faller jag pladask för romantiska gester, men i vårt förhållande är det nog jag som står för dem mest.

A är i alla fall oerhört mån och känner stor omtanke om mig, även om han har svårt att visa det. 

Depend nr. 086

I veckan lackade jag naglarna med Depend nr. 086, ett av lacken jag fick i födelsedagspresent förr året.

Eftersom sommaren har kommit (även om det inte ser ut så utanför fönstret på jobbet just nu) så tänkte jag att det var dags att ta fram och prova sommarlacken.

Nr. 086 är ett ljusrosa lack med guldskimmer. I mörker och under lysrör ser lacket guldigt ut och sett från en sned vinkel ser det ut som Barbierosa, men i dagsljus kan man se båda färgerna. Jag är inte så jätteförtjust i den rosa nyansen, men älskar det guldiga.
Jag kan tänka mig att lacket är superfint till solbränd hud. Tyvärr är jag inte så förtjust i att ha bruna händer eftersom jag tycker att det ser ut som man har åldrar hud.


Lacket på naglarna under stark spotlight.


Nästa gång ska jag prova lacket på tårna.

Sista träningen

Imorse skulle jag ha gått på terminens sista träningspass, men sista träningspasse visade sig vara förra veckan eftersom jag valde bort träningen idag.

Det kändes som det var alldeles för mycket att göra på jobbet för att kunna gå och träna. I efterhand är jag oerhört glad över mitt val.

Tyvärr är jag inte särskilt nöjd med varken min prestation eller min utveckling under terminen. Får helt enkelt hoppas på att hösten blir bättre.

Vi har fått bygglov!

För att installera kamin, eller snarast för att få ha en skorsten på utsidan av huset. Eftersom det är en förändring av fasaden behövde vi ansöka om bygglov. För själva kaminen behövde vi även göra en bygganmälan.

Det är den första förändringen av huset som kräver tillstånd och kontakt med kommunen. Nacka kommun har varit hjälpsamma och ganska snabba med att både höra av sig och att fatta beslutet. Det var en glad överraskning. 

Jag har varit ganska nervös för att vi inte skulle få bygglovet beviljat. Inte för att kamin är nödvändig utan för att det är mysigt. Jag hoppas slippa frysa hemma i vinter. Gissar även på att Cookie kan komma att trivas framför brasan.

Nedräkning...

...till semestern!

Tre arbetsdagar kvar och det ska jag väl stå ut med...? Sen får jag en fyra veckor lång välbehövlig semester. Jag ser fram emot att få göra utflykter i Nacka med A, göra museibesök med A, åka till Island med A och vila upp mig bredvid A.

En enda sak ska vi göra på huset: byta lite mer panel. Resten av tiden får vi göra vad vi vill.

Helt färdig hall

Helgen före bröllopet började vi slutföra hallgolvet där vi skulle lägga klinkers. Vi hade trott vi skulle bli klara med klinkersläggandet på en dag, men först på tredje dagen var vi klara.

Vi började på söndagen. A la alla de klinkers som kunde läggas hela utan att skäras. Det var lite bökigt och plattorna ligger något vågigt eftersom det blev lite olika mycket fästmassa under varje platta, men så fick det vara.
Sedan skulle vi använda kakelskäraren, som vi köpt dagen före, för att dela de plattor som behövdes delas. Efter ett par försök insåg vi att det inte skulle fungera. Plattorna delade sig inte längs den linje som vi dragit utan i olika riktningar varje gång och ibland i fler än två delar.
A åkte till närmaste (och bland det dyraste) byggvaruhuset för att köpa ett sågblad i något konstigt material som skulle vara tillräckligt starkt. Efter nästan tio minuters sågande hade han kommit knappt en centimeter in i plattan. Vi fick inse att inte heller detta skulle fungera. Som tur var ringde A:s mamma och hennes sambo kunde tipsa oss att köpa en stark vinkelslip med diamantskiva.

På måndagen åkte A för att inhandla detta efter jobbet. Han lyckades dela plattorna med vinkelslipen så efter en stund hade vi alla de återstående plattorna i rätt storlek. Tyvärr hade fästmassan klumpat ihop sig under natten så vi kunde endast få två plattor på plats.

På tisdagen efter jobbet åkte A för att inhandla fästmassa och vi kunde äntligen få alla plattor på plats.

På onsdagkvällen kunde A lägga på fogmassan och hela golvet var klart.

Sedan väntade vi tills i helgen innan vi gjorde färdig hallen eftersom vi var tvugna att köpa en metallist som nu sitter mellan klinkers- och trägolvet. Dessutom var vi tvungna att göra en konstruktion av två vitlackade mdf-skivor för att täcka det fula proppskåpet. Men när det var klart och socklarna på plats var allt klart.

Före:

  
Bild mot ytterdörren från inre hallen och bild från ytterdörren mot vardagsrummet.

Efter:

 
Bild mot ytterdörren från inre hallen och bild från ytterdörren mot vardagsrummet.


Brunutvärdering

Nu är bröllopet avklarat och mina ben är...bleka.

Jag tycker inte att Dove Summer glow beauty body lotion gav någon särskild effekt. Visst, jag har några bruna fläckar på benen, men i övrigt tycker jag inte att benen alls är särskilt bruna.

Nu kan jag ha kjol och ser då mina bleka ben i dagsljus och upplever antagligen därför dem som rätt bleka. Men snart är det semester så då kanske de blir bruna på naturlig sätt.

Nu ska jag bara ta slut på krämen. Jag tror att jag bara har cirka en femtedel kvar... Den gick visst åt i rask takt.

Trädäck även på framsidan

Jag hade trott att jag skulle få vila i måndags eftersom det alltid är jag som vill få saker gjorda och drar igång projekten hemma. Jag hade inte planerat något för måndagen och trodde att även A ville vila. Ack, så fel jag hade.

A ville bygga trädäck så det blev endast vila genom en lång sovmorgon. Efteråt blev det en lång byggdag, men efteråt hade vi fått en fin altan även på framsidan. Vi var verkligen trötta efteråt, men att ha byggt trädäcket på en dag är vi stolta över.

  
Gradvis förändring: Bilder från 15 juni 2010 samt 22 maj och 8 juni 2011.

 
Före och efter.


Jag tycker att det ser mycket trevligare och mer inbjudande ut med trädäcket. Det ser antagligen också mer välvårdat ut eftersom vi inte var så duktiga på att rensa ogräs mellan stenplattorna.


Komplett uteplats

Ingen uteplats är väl komplett utan en grill?

Vi köpte grillen förra helgen, men den stod fram tills igår i sin låda i garaget. Så vi hade bestämt att vi skulle montera ihop den igår kväll. Efter en del diskussion om monteringsanvisningarna, som var mycket sämre än Ikeas, lyckades vi få ihop en hel grill att ställa på plats.
Jag visste inte att en grill hade så många delar och att det skulle ta mer än tio minuter att sätta ihop den.

Förresten är det en kolgrill vi har köpt och inte en gasolgrill. Jag har inte riktigt fallit för gasolgrillstrenden än. Visst, det går fort och är praktiskt. Men det är väl lite av charmen med att grilla? Kanske är det för att jag inte har barn än som jag tycker så. Jag har dessutom ganska svårt för lukten av gas så en traditionell grill fick det bli, i XL-variant. Vi kommer förmodligen ändå inte grilla när det bara är A och jag.

Ikväll blir det grillpremiär (och grilltest) på altanen! (Hoppas att vädret blir lite bättre.)

Århundradets bröllop?

Antagligen inte, men med tanke på alla förberedelser och turer fram och tillbaka innan det var dags kan man tro att det var så.

Svåger fick sin brud och det var en riktigt lyckad tillställning! Underbar miljö, god mat, uppsluppna gäster, underhållande tal och fantastiskt brudpar. Den kyrkliga ceremonin var lite för mycket för mig, men det är ju en högst personlig fråga.
Det jag saknar vid en kyrklig ceremoni är främst det personliga inslaget. Jag hade hoppats att brudgummen skulle hålla tal till sin nyblivna hustru under middagen, med inspiration av prins Daniels tal till Victoria.

För A och mig var det även ett trevligt avbrott i vardagen med en liten miniresa till Skåne och umgänge med familj och vänner. Semsterkänslan infann sig ganska fort och det kändes jobbigt att behöva gå tillbaka till jobbet, men snart är det semester på riktigt!


Livets andra manikyr

Inför bröllopet lät jag göra manikyr med fransk lackning. Dels ville jag inte visa mina av trädgården förstörda händer, dels ville jag känna mig fin (vilket jag alltid gör med fina naglar).

Förra gången, som var första gången, jag gjorde manikyr var inför mitt eget bröllop, dvs. för två år sedan. Då gick jag till Åhléns City efter jobbet eftersom det var mest praktiskt. Där finns en en "nagelbar" med Scratch nails.

Eftersom jag blev så nöjd förra gången gick jag tillbaka i torsdags för att bli fin. Nagelteknologen var jättetrevlig, men tyvärr blev jag något mindre nöjd än förra gången. Visst kände jag mig fin, men varför lackade hon naglarna så långt från nagelbanden, det såg ju ut som om naglarna var utväxta.
Dessutom flagade lite av lacket redan på lördagmorgonen och i söndags ramlade en stor flaga av från vänster långfingernagel.


Bild tagen före lacket flagade sig.


Ikväll hoppas jag hinna ta bort lacket. Jag känner mig så ful när det flagar sig.

Cookie blir slagen

Utöver Cookie och hans svarta kattkompis finns en orange katt i området. Jag har sett den svarta och orange katten jaga varandra, inte såsom när den svarta katten och Cookie jagar varandra för att de leker, utan det är på blodigt allvar. De "skriker" även på varandra.

Cookie är en kelgris och jag kan inte tänka mig att han slåss med andra katter. Jag är osäker på om han ens vet hur man gör.

Igår kväll när A öppnade ytterdörren såg han den orangea katten slå Cookie på baken och jag hörde hur Cookie gnällde. När A berättat vad han sett stack det till i hjärtat: "Hur vågar han slå min bebis?" Jag ropade efter Cookie, men ingen bebis kom och jag kunde ens höra hans bjällra.

Efter en stund dök han upp när jag råkade stå utanför ytterdörren. Efter närmare inspektion av min bebis visade det sig att han hade några små sår på örat. Hela hjärtat värkte!
Från och med nu ska jag sjasa iväg den orangea katten när jag ser den.

Den svarta katten är däremot jättefin mot Cookie. Igår morse satte vi ut Cookie i koppel, såsom vi brukar göra på morgnarna om han vill gå ut. Den svarta katten kom fram och de hälsade genom att nosa på varandra i ansiktena. Sedan undersökte han noga om han kunde få loss Cookie från kopplet, men till slut gav han upp.

Ansiktskräm med solskydd

När A åkte till USA bad jag honom att köpa bl.a. Clinique Even better moisturizer. Den kostar nästan hälften så mycket som i Sverige med den låga dollarn.

Jag hade länge funderat över vilken ansikskräm med solskydd som jag skulle investera i. Till slut valde jag denna kräm eftersom den ska jämna ut hudtonen. Jag föll även för deras reklam med de prickiga vaktelägg; precis så ser mina fräkniga kinder ut!


Reklam för Clinique Even better.


Krämens konsistens känns ganska fet, men när man väl applicerat den så tar huden upp den fort och huden känns bara marginellt fetare än med den vanliga ansiktskrämen (Biotherm Aquasource).

Jag tycker att min hudton blivit något jämnare och att fräknarna bleknat något, men är det kanske bara jag som inbillar mig?


En liten burk för att trolla bort fräknarna?


RSS 2.0