Enstaka ord och kantonesiska

AA har börjat förstå enstaka ord så jag försöker att bara prata kantonesiska med henne. Hon förstår till exempel bära/lyfta på kantonesiska och sträcker armarna mot mig när jag säger det.
 
Däremot är det väldigt svårt att prata bara på kantonesiska med B. Oftast kommer det jag vill säga mest naturligt på svenska. Dessutom pratar vi om lite svårare saker som tar längre tid för mig att hitta de rätta orden på kantonesiska. B svarar alltid på svenska utom när jag ber henne svara på kantonesiska.

Turkiet-semester

Jag hade glömt bort hur skönt och härligt det är med semester och att bo på hotell! Att slippa matlagning: vakna och gå ner till en stor frukostbuffé, gå från poolen till en fräsch lunchbuffé eller nyduschad gå direkt till en gigantisk middagsbuffé.

Dagarna var fyllda av sol och bad och däremellan en del lek och mat.
Vi prioriterade inte att komma bort från hotellet, men tog oss till stranden två eftermiddagar och till Side stad en eftermiddag/kväll.

B sov hos svärmor som var med på resan så vi föräldrar fick riktig semester med bara ett barn att duscha av kloret och som sov hos oss.

Det var A som fick sköta packningen för barn och jag kunde fokusera på att få med mina egna kläder och prylar, vilket jag inte lyckades med.

Före avresan hade jag varit orolig för flygresan, vilket jag inte brukar vara. Jag hade lite ångest att låta barnen flyga, å andra sidan var risken för att just våra flygplan skulle råka illa ut väldigt låg. Samtidigt som det kändes tråkigt att semestern var slut var jag lättad när vi åter var på svensk mark.

Inget kryp(ande)

De första dagarna efter att AA lärt sig gå ville hon inte gå så mycket efter att hon hade slagit i näsan i A:s knä. Hon började till och med blöja lite näsblod.
 
De två senaste dagarna har hon gått lite mer. Igår kröp hon fortfarande en del, särskilt när hon ville ta sig fram fort.
 
Idag kom hon för att möta mig när jag kom hem från jobbet och hon kom då gåendes. Hon har nästan bara tagit sig fram gåendes ikväll. Så hon verkar föredra att gå nu, även om det är vingligt.

Födelsedagsavundsjuka?

Jag var orolig för att B skulle bli avundsjuk för att AA fick presenter på sitt födelsedagskalas, men inte hon. Det hade jag inte behövt vara. B har förstått att det endast är personen som fyller år som kan förvänta sig presenter.

Utöver att öppna AA:s presenter, fick hon dock några egna presenter. Så det är klart att hon blev ännu gladare åt kalaset.

B anmärkte på att vi (föräldrar) skulle köpa en födelsedagspresent till AA. Vi hade inte hunnit det till födelsedagen. (Även B fick sin ettårspresent i efterskott, om jag minns rätt.)


Några steg utan stöd

I tisdags dagen efter sin ettårsdag tog AA sina första steg utan stöd. Det var tur att A lyckades filma det med sin mobilkamera så att även jag fick se det.
 
Hon hade först tagit ett par steg. När A såg det tog han fram sin mobil och fick flera steg på film. Jag blir så glad när jag ser filmen och man ser även AA:s glädje i filmen.
 
Det verkar dock som om hon inte riktigt vågar gå själv än eftersom hon helst håller i sig i något eller någon när hon går.

Ettårskontroll

Idag var AA på ettårskontroll på BVC.
 
Hon har hoppat upp en kurva för vikten så att hon ligger på kurvan nedanför medel och väger nu 7350 g. För längden ligger hon fortfarande två kurvor nedanför medel och är 70,5 cm lång.
 
Hon fick även vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta,polio, Haemophilus inluenzae typ B, pneumokocker och hepatit B. A berättade att hon var otröstlig efter sprutorna och att hon sedan var gnällig hela eftermiddagen. Efter middagen blev hon dock på bättre humör och både gick omkring med lära-gå-vagnen och lekte glatt.
 
Nästa BVC-kontroll är om ett halvår.

Snart ingen bebis här

Tiden går så fort!
 
AA fyller redan ett år! Jag kan inte förstå att det redan gått ett år sedan hon föddes samtidigt känns det som hon funnits i vårt liv så länge.
 
Snart är hon inte bebis längre, men lite till passar jag på att kalla henne det.

RSS 2.0