Föräldraledig vardag
I måndags var första gången som jag var föräldraledig med båda barnen för denna vår.
På morgonen åkte vi till skidbacken för att åka pulka. Det var folktomt och vi hade en jätterolig stund.
På eftermiddagen sådde vi lite blommor som ska förgro och därefter fick de bada.
Det kändes som semester att få stanna hemma med barnen en vanlig arbetsdag. Även AA verkade känna så för nästföljande dag frågade hon om vi skulle stanna hemma (även denna dag)?
Jag ser fram emot nästa måndag när jag är föräldraledig igen. Kanske kommer det bli svårt att hitta på aktiviteter längre fram, men förhoppningsvis kan det räcka med att bara leka på tomten ibland.
Första luciatåget
Före jul gick ju B i sitt första luciatåg någonsin. Hon var lite lagom nervös och verkade inte alls orolig.
Föräldrarna som aldrig sett sina barn gå i luciatåg var upprymda och förväntansfulla.
B verkade glad och avslappnad under uppträdandet, men jag kunde bara urskilja hennes röst i "Blinka lilla stjärna". AA var i A:s famn längst fram i publiken och sjöng med i alla sånger.
Efteråt fick vi pepparkakor, lussekatter, glögg och varm saft. B var nöjd med sitt framträdande och hade haft roligt.
Det kanske inte blir mer än ytterligare ett luciatåg i framtiden...
Inför förskoleklass
I tisdags kväll var jag på den närmaste skolan för att få information om förskoleklass som B börjar i till hösten. Informationen som man fick var allmän, men man fick även se lokalerna. Jag tycker att de lokaler som vi fick se var jättebra, men undrar hur de lokaler som vi inte fick se ser ut.
Det var flera andra föräldrar som jag kände igen från förskolan och öppna förskolan. Självklart hoppas vi att B får plats på skolan tillsammans med sina kompisar som hon redan känner från förskolan och som bor nära oss. Det skulle dessutom eventuellt kunna underlätta lämning och hämtning.
Till hösten införs skolplikt från förskoleklass. Jag har otroligt svårt att acceptera det. Jag tror inte att man höjer elevers resultat genom att göra grundskolan tioårig, men det är ett lätt och billigt sätt för politikerna att göra förändring. Jag anser att man bör höja kvaliteten på undervisningen och läraryrkets status i första hand. Jag tycker att man går i skolan tillräckligt många år, men framförallt tycker jag att barn ska få leka och vara barn så länge som möjligt. Barn mognar så tidigt idag, man behöver inte skynda på det.
Detta är en fråga som betytt mycket för mig under lång tid och jag tror att det beror på att jag inte fick vara barn tillräckligt länge. Jag kan verkligen känna att jag missade något när jag var tvungen att ta ansvar och vara mogen tidigt (även om jag inte kände mig det då), men det finns kanske vuxna som känner motsatsen...?
Julförväntningar blir sommarförväntningar
Före julledigheten kände jag mig så otroligt trött att det jag allra mest såg fram emot var sovmorgnar; att inte behöva vakna av en väckarklocka och låta barnen sova så länge de ville. I vanliga fall vaknar barnen kl. 6.45-7.30 på helgerna när man låter dem sova så länge de vill.
Men det blev inte riktigt som jag tänkt mig. Under de tio dagar som vi var lediga fick jag två eller tre sovmorgon. De var både upprymda över att vara hos farmor och förväntansfulla inför julen.
Att A blev sjuk och jag (full av oro) fick ta hand om både barn och hushåll de sista semesterdagarna tillät inte heller någon vila. Jag hade ingen ny energi när jag började jobba igen. Så redan efter drygt en arbetsvecka längtar jag till det långa sommarlovet...
Lilla på "stora" avdelningen
Så var AA "inskolad" på nya avdelningen. Hon tyckte att det var så spännande och det gick bra, men hon klängde en del på mig, särskilt framåt seneftermiddagen när hon började bli trött eftersom hon inte kunde somna vid middagsvilan.
Vi började dagen utomhus. Till en början höll sig AA intill mig, men så började hon göra upptäcktsfärder i sällskap med en ny kompis, samtidigt som hon höll koll på mig. Varje gång återvände hon till mig. Sedan gick barnen in några i taget för att äta frukt. När AA gått in kom B ut på gården och hängde med mig i stället för att leka med sina kompisar. När AA kom ut igen hade avdelningen en utomhuslek som hon glatt deltog i.
När AA gick in visade kompisen hennes plats för den stundande samlingen. Under samlingen AA iakttog uppmärksamt sina kompisar och när de spelade musik för att fira ett av barnens födelsedag dansade hon loss.
Därefter var det lunch som hon åt bra av. Under den efterföljande vilan gjorde nyfikenheten henne alldeles för upprymd för att kunna somna. Så vi gick ut ur rummet och hon valde då att måla som några barn gjorde, och fortsatte sedan pyssla en stund samtidigt som andra barn upptäckte och pysslade med mig.
Efteråt försökte de leka "gömma nyckeln", men några barn var ointresserade så leken rann ut i sanden efter några omgångar. AA fortsatte att pyssla och iaktta andra kompisar och provade nya saker, som hamra- och plocka-spel.
När jag tyckte det var dags att gå hem ville AA inte gå så jag gick för att hämta B och vi gick tillbaka och hämtade AA som motvilligt lämnade förskolan.
Barnen på avdelningen, främst flickorna, var nyfikna och omhändertagande mot AA. Att pojkarna busade och stötte till henne brydde hon sig inte om. Jag hoppas och tror att pedagogerna till en början kommer att ägna henne lite mer uppmärksamhet.
Att lämna henne på förskolan i morse gick förvånansvärt lätt, men jag är beredd på att det kommer ledsna lämningar framöver.