The Way the Cookie Crumbles...

I onsdags, på sin fyramånadersdag, fick B flyga för första gången. Jag hade varit lite orolig för hur det skulle gå. Det kunde bli en jobbig resa av många orsaker - oväsen, skillnader i lufttryck, annorlunda miljö, många människor, brist på sömn eller mat, dagsform... Men resan gick både smidigt och bra.

 

Vi fick skjuts av pappa till flygplatsen och under de få minuter som det tar att köra från föräldrahemmet till flygplatsen hann B somna. Vi checkade in och lämnade ifrån oss den stora väskan. Sedan väntade vi till sista minuten med att checka in babyskyddet, som skulle läggas i en plastpåse och checkas in som specialbagage, eftersom B sov däri.

 

Eftersom vi valde att flyga från Bromma var det ett propellerplan vi skulle åka och de låter ju lite mer än jetplanen. B verkade dock oberörd av ljudet. Hon verkade oberörd av hela flygturen trots att hon var trött. Hon satt hos A och sög på sin napp. Efter halva flygtiden fick hon komma till mig för att amma. B reagerade lika lite på landningen som resten av flygturen.

 

Det gick ju hur bra som helst att flyga med B. Jag hoppas att hemresan går lika bra. Jag känner mig mer lugn nu, men är medveten om att dagsformen spelar stor roll och att man aldrig kan veta i förväg. Men vi kanske vågar åka på längre flygresor framöver nu.

Igår fick B för första gången smaka på något annat än bröstmjölk, d-droppar och magdroppar. Vi satte henne i barnstolen och A gav henne en skalad äppelklyfta att hålla i.

 

Eftersom B inte har några tänder var tanken att hon skulle stoppa den i munnen och suga på äppelklyftan. Men hon lyckades ändå gnaga på den - så mycket att hon till och med fick loss en bit. Vi fick tag i den innan hon kunde sätta den i halsen.

 

Hon verkade mycket förtjust i den nya smaken. Efter att vi tagit klyftan ifrån henne fortsatte hon att suga intensivt på sina fingrar.

För första gången firade A och jag jul hemma hos oss själva. Det blev varken traditionellt firande eller julmat.

 

A började sin jul redan vid lunch med gröt, men jag valde wonton med nudlar i buljong. Samtidigt som vi halvtittade på Kalle Anka dukade jag fram glöggfika medan A somnade B. Föräldrarna och syster med sambo kom när Kalle nästan var slut.

 

Vi fikade i väntan på att B skulle vakna för att sedan börja julklappsöppningen. Den som fick flest klappar (B) kunde inte öppna dem. Hon fick många leksaker och lite kläder. Från oss fick hon en skallra och ett guldmynt från sitt födelseår.

 

På kvällen åt vi trerättersmiddag. Under förmiddagen hade vi förberett räkcocktail till förrätt. Till huvudrätt var det ossobucco (en traditionell italiensk maträtt på kalvlägg) som pappa lagat och till efterrätt saffranscheesecake som vi gjorde i ordning redan igår. Vi åt medan vi konverserade med viskningar eftersom B sov i samma rum.

 

För mig en helt lagom julafton utan för mycket besvär och stök. Dessutom var det nog lagom även för B. Hoppas att ni haft en mysig julafton! Gud jul!

Det är konstigt att man kan tycka att man har världens sötaste bebis samtidigt som man vet att så inte är fallet.

 

Jag har sett många söta bebisar, både under min uppväxt och på senare tid. Det har varit barn till släktingar och vänner, men även barn till okända människor. Jag har även sett en del mindre söta bebisar, främst barn till okända människor men även barn till bekanta.

 

Den senaste tiden har jag fått se så många fler bebisar än vanligt. Ändå tycker jag sett B är sötast i hela världen.

 

Förr kunde jag tycka att det var konstigt att föräldrar tyckte att det egna barnet var världens sötaste. Jag hade ju sett åtminstone några barn som var sötare än så. Föräldrarna borde väl inse att det finns barn som är sötare än deras eget? Och ja, visst inser även jag det.

Nu är det äntligen jullov! A har ledigt i två veckor. Jag ser fram emot att träffa släkten i Karlskrona, men även få njuta av de lugna familjedagarna hemma.

Nu hoppas jag bara att min förkylning går över snart så jag slipper ha ont i halsen och snora på julafton och på flyget. Hoppas även att B inte fått mer av förkylningen än hon verkar för tillfället.

Tidigare har ju amningen fungerat helt utan problem. Därför hade jag tänkt att börja med smakportioner och mat så sent som möjligt. Nu vet jag inte riktigt hur vi gör.

 

Det är först den senaste månaden som det har krånglat. Det har varit mjölkstockning, känsla av att mjölken varit otillräcklig och smärta.

 

Sköterskan på BVC har inte pratat om mat än. Kanske hon gör det vid nästa tillfälle vi ses, i början av januari. Just nu fungerar amningen hjälpligt, men jag har svårt att tro att jag kommer att helamma tills B är sex månader. Det känns jättetråkigt att amningen strular nu. Jag har tyckt att det har varit så bekvämt att kunna amma och vant mig vid det.

Idag hade A och jag bestämt att vi skulle ses på Fotografiska efter att han slutat jobbet. Han slutade lite tidigare än vanligt vilket var bra för B:s skull.

 

Årskortet som jag fick i julklapp av A förra julen gick ut idag så därför passade vi på att utnyttja det en sista gång. Det har ju legat orört hela hösten.

 

Det är David LaChapelle som ställer ut på Fotografiska. Faktiskt så är hela museet fyllt med endast hans verk. Flera av hans motiv ifrågasättande av får samtid, t.ex. kommersialism och utseendefixering. Andra verk var omtolkningar av religiösa motiv och kändisar i nya sammanhang eller med sin image överdrivet. Det var roligt att få se alla verk. (Jag hoppade över videofilmerna dock.) Många av bilderna var självförklarande.

Nu när snön smält något har det blivit ännu tyngre att köra barnvagnen. Ibland har det sett ut som om jag kört vagnen med ren kraft i snömassorna eftersom däcken knappt snurrat.

 

Igår kom jag på att jag kunde låsa de två främre däcken som är svivelhjul. Det underlättade körningen en hel del eftersom däcken snurrade då. Men det var såklart fortfarande tungt att köra vagnen.

Igår var vi på den öppna förskolan som ligger lite längre bort. Det var avslutning för bebisarna.

 

Det var några från min föräldragrupp som samlades, men långt ifrån alla. Jag tyckte att det var trevligt att ses en sista gång före uppehållet på tre veckor.

 

Idag hade jag tänkt besöka den öppna förskolan som ligger närmast oss. Det visade sig att de hade avslutning för alla barn igår, så det var tur att jag kollade upp det igår kväll. De hade ingen avslutning för endast bebisar. Jag försöker undvika de tider då de lite äldre barnen samlas så att B slipper bli smittad av barn som eventuellt bär på sjukdomar.

B brukar i princip alltid vakna på gott humör när hon vaknar. Därför blev jag förvånad igår förmiddag när jag bara fick ett enda leende när hon vaknade och därefter bara smågnäll. Lite senare fick jag svaret.

Det är en helt orolig mängd snö som har lagt sig på marken. Jag kan inte minnas att jag sett så här mycket snö. Det är jättefint, men något tungt att köra barnvagnen i. Jag har dock inget emot det; det är bra vardagsmotion och det kan jag behöva.

 

Det jag tycker är tråkigt är att det kom så mycket snö just denna vinter när B är så liten. Jag önskar att hon hade varit lite äldre så att vi hade kunnat lekt i snön, åkt pulka och gjort snögubbar, snölyktor och snöänglar. Just nu är hon så liten att hon inte ens kan åka babypulka. Kanske om snön ligger kvar till februari-mars, att hon åtminstone kan åka babypulka då... Och så hoppas jag givetvis på fler riktigt vita vintrar framöver.

Ikväll har A julbord med sitt jobb. Det är lite tråkigt för både B och A eftersom det innebär att B inte träffar honom på mer än 24 timmar. Och att A inte ser B vaken på mer än ett dygn.

 

Dessutom innebär det att jag inte fått någon avlastning under kvällen som jag brukar. Däremot träffade jag mamma två timmar på stan. Hon körde B i vagnen medan jag inhandlade julklappar. (Nu ska jag bara köpa julklapp till mamma, den som är svårast.) B var ledsen under hela resan hem från stan. Ibland gick det att trösta henne, ibland grät hon hysteriskt. Det var skönt att det fanns förstående föräldrar (och barn) på bussarna.

 

Under kvällen har B sovit två korta perioder så jag kunde äta middag och se lite på tv samtidigt som jag fick kela med den andra bebisen, Cookie. Eftersom jag fick bära B en del av lunchen var det skönt att slippa det under middagen.

 

Jag kan tänka mig att det är ganska jobbigt att ta hand om barn ensam mer än en dag. (Jag är medveten om att det finns ensamstående mammor som klarar det utmärkt.) Det har ju gått bra för mig idag så nog skulle jag klara mig ensam, men då får man nog lösa vissa saker på andra sätt. Och jag skulle nog bli mer sliten.

 

Undrar när jag kan vara ifrån B mer än några timmar. Hittills har jag varit ifrån henne drygt en timme som mest. Det var när jag handlade och det gick inte alls särskilt bra eftersom det var i början av hennes mammiga period.

Ikväll när A bytte blöja såg han att B tog tag i foten. Det är första gången som hon gör det.

 

Hon är just nu inne i ett språng. Enligt appen The Wonder Weeks, baserad på boken med samma titel, ska man bland annat låta barnet leka naken (förmodligen med blöja på dock). Detta så att hen för upptäcka sin kropp.

I morse hann jag färga den sista marsipanen grön och rulla kulor av den. Nu på kvällen smälte A choklad så att jag kunde fylla ischokladformar. Samtidigt doppade A marsipankulorna i choklad.

 

Ischoklad, både med och utan russin

 

Det var det sista pysslet före glöggbjudningen som vi har på söndag. Eventuellt gör jag ytterligare några smällkarameller om tid finns, men det tvivlar jag på. Både imorgon och på lördag är vi uppbokade, och kan inte räkna med att vi har tid över.

 

Från början tvivlade jag på att vi skulle hinna med allt nu när vi har B, men det gick. Det krävdes bara lite mer planering, framförhållning och tid.

Ikväll hann jag göra klart marsipantomtarna som jag började göra igår. Jag har gjort cirka trettio tomtar samt rullat kulor som jag ska doppa i choklad. Jag hoppas att jag hinner göra det och ischoklad imorgon kväll...

 

Årets tomtearmé

Den första tiden med B var den lättaste hittills. A fick lägga sig sent några nätter, men B skrek inte så mycket utan var rätt nöjd.

När hon var drygt två månader blev hon mammig och kunde knappt bli buren av någon annan än mig. A kunde inte trösta B så han kunde inte heller avlasta mig.

Vid tre månader blev det lite svårare med amningen. Det känns som det kulminerar nu (Jag hoppas det inte blir värre.) med mjölkstockning, vägran att ligga vid bröstet och hysteriskt gråt. Dessutom har B vaknat fler gånger per natt de senste veckorna.

Snart går B in i sin fjärde levnadsmånad. Vi får se vad den har att bjuda på både vad gäller problem och B:s utveckling.

Jag brukar tänka att det hade varit bra att få B som barn nummer två. Hon har hittills varit ett ganska lätt barn att ta hand om. När man får andra barnet kommer ju första barnet fortsätta kräva en hel del uppmärksamhet så därför tror jag att det då är bra att ha en bebis som är ganska "lätt".

 

Dessutom har B sovit rätt bra på nätterna och därför har vi inte ens behövt utnyttja gästsängen som står i barnrummet. Tänk om bebisen sover dåligt och även väcker första barnet. Då har man två barn att ta hand om på natten när man är som minst pigg. Det hade vi inte behövt bekymra oss om om B hade varit barn nummer två. (Tanken slår mig att det skulle kunna vara första barnet som väcker andra barnet.)

 

Kanske fick vi ett lätt barn först för att inte bli avskräcka från att skaffa fler barn? Men det finns risk att vi kommer tycka nästa barn är jättejobbigt.

 

I år ville vi ha en lite mindre julgran eftersom den skulle stå framför altandörren, det vill säga mellan matsalsbordet och soffan. Det var väldigt svårt att välja gran. Granarna hade inte bara grenarna infällda utan de flesta var även täckta av massa snö. Tyvärr blev jag inte helt nöjd med den som vi till slut köpte.

 

Syster hjälpte till att pynta granen igår kväll medan vi åt lussekatter. Vi klippte av några grenar för att få lite mer plats. De tog hem granriset för att få lite doft av gran hemma hos sig.

 

Julgran och adventsstjärna

 

Tidigare på eftermiddagen satte syster och hennes sambo saffransdegen på jäsning. Jag hjälpte till att baka ut några lussekatter, men fick sen ta hand om B som var på dåligt humör.

Nu när det är vinter och mycket snö är Cookie inomhus hela dagarna. Då sover han mycket under dygnen, men mer oregelbundet och han följer inte vårt sovmönster.

 

Under nätterna kan han gå omkring i huset och jama för att han är uttråkad eller vill ha uppmärksamhet. Han kan även hoppa upp i sängen och spinna. Man märker att B blir störd, även om hon inte alltid vaknar.

 

Igår väckte Cookie B tre gånger under hennes sovstunder på dagen. Det är svårt att ägna honom så mycket tid som han kräver om man vill ha någon egentid alls. Tyvärr fick inte B tillräckligt med sömn under dagen igår. Det irriterar mig att han påverkar B:s sömn så negativt.

 

Idag sov Cookie större delen av dagen, men då var B kinkig och sov inte mycket alls. Hon blev upprörd så fort jag lade ner henne. Undrar om det beror på nästa språng som börjar imorgon eller om det var någon helt annan anledning.

B har under denna vecka vaknat många gånger under nätterna. Eftersom jag inte kan erbjuda bröstet så ofta och med så korta intervall har jag givit henne nappen. Hon har alltid accepterat den och somnat om. Däremot kan hon vakna av att den saknas eftersom hon tappar eller spottar ut den i sömmen.

 

Med så många uppvaknanden blir jag förvirrad under nätterna. Det gör att jag inte vet var nappen är, glömmer byta blöja och glömmer erbjuda bröstet när det gått lång tid sedan senast. Jag blir även tröttare och, mer lättirriterad och otålig än vanligt.

Igår lyckades jag göra chokladbollar enligt ett recept i Buffé, Icas medlemstidning. Det var ett enkelt, men lätt recept på vit choklad, kokos och lime. Eftersom B inte sov särskilt mycket gårdagen var det svårt att få tid att tillagda chokladen trots att jag hade förberett allt.

Bollarna fick jag rulla när A kommit hem och kunde ta hand om B. Smeten smälte snabbt i händerna så det var lite svårt att rulla bollarna.

 

Mumsiga chokladbollar.

2012-12-04

 

B griper tag i saker på reflex hela tiden eftersom hon hela tiden knyter sin hand. Hon tar tag i sin haklapp och stoppar den i munnen. Hon tar tag i sin napp när den är i munnen och tar ut den när hon tar bort handen från munnen. Hon tar tag i sina kläder när hon ligger på skötbordet så att man får lirka loss kläderna för att kunna klä på henne. Hon tar tag i min kofta när hon sover så att jag måste ligga kvar bredvid henne tills jag lyckas lirka loss den utan att hon vaknar. Hon tar tag i mitt hår och släpper inte taget.

 

På sistone har hon börjat försöka gripa efter saker mer medvetet. Hon har sträckt ut handen till en boll på bågen till babysittern, men den var för stor att ta tag i för hennes lilla hand. När jag hållit bitringen åt henne i munnen har hon tagit tag i bitringen och själv lyckats hålla kvar den i munnen en stund.

 

Jag tror att det inte kommer dröja alltför länge innan hon tar tag i något medvetet.

Igår hann jag dekorera apelsiner med nejlikor under B:s sovstunder. Redan i förrgår knöt jag röda band runt apelsinerna och arrangerade dem i en glasskål.

 

I år blev de lite finare dekorerade än förra året. Jag kom på några knep som underlättade det. Först sorterade jag nejlikorna i två högar efter storlek. (Det kan vara stor skillnad i storlek på nejlikorna.) Sedan fördelade jag dem i fyra olika högar så att det skulle bli lika många nejlikor mellan de röda banden; det gör att dekorationen ser mer symmetrisk ut.

Nöjd med de fina apelsinerna som luktar gott

Jag tog mig till öppna förskolan idag trots att jag inte hade planerat det. Jag tänkte att det var lika bra att gå dit om jag hade möjlighet eftersom jag inte har annat inplanerat resten av veckan. Och jag var lite rädd att jag skulle bli uttråkad av att bara vara hemma. Tyvärr var ingen annan från min föräldragrupp där, men en hel del andra mammor.

 

Nu fick jag veta att det ska snöa massor i natt så då kommer jag förmodligen inte kunna gå till den andra öppna förskolan imorgon. Så jag är glad att jag gick idag. Det var bara lite synd att vi kom dit så sent, men B vaknade sent - då blir det så.

 

Jag var lite orolig för hur det skulle gå att köra barnvagnen i all snö. Det gick jättebra, men det skumpade en hel del eftersom underlaget var ojämt av bilar och plogning.

Igår påbörjade jag årets första julpyssel: smällkarameller. Det var LÄNGE sedan jag gjorde smällkarameller, men det gick ju bra ändå. Eftersom jag inte hade något godis att lägga i dem förrän vi hade storhandlat på kvällen fick jag göra klart dem idag.

Prasslande smällkarameller

 

Någon som har tips på hur man kan arrangera smällkarameller?

B har börjat utforska vilka ljud och läten hon kan skapa med sin röst. Det är så roligt att få höra dem. Ibland blir jag lite osäker på vilken känsla hon försöker förmedla med det nya ljudet. Oftast är min reaktion dock att hon låter så otroligt gulligt.

 

När hon är missnöjd, till exempel när hon är hungrig eller trött, så återgår hon till de gamla vanliga ljuden för detta.

Äntligen en hel helg när B och jag fick ha A för oss själva. Två helger i rad har han jobbat lördagar. Dels har det varit tråkigt att B inte fått umgås så mycket med sin pappa, dels har det varit lite jobbigare för mig att ta hand om B fler nätter (och dagar).

Det blev en mysig familjehelg med umgänge, shopping och julpynt. Tyvärr har vi inte kommit ut på promenader eftersom snön har legat tjock och det varit kallt.

Dessutom ska det bli ännu kallare i veckan. Jag kommer inte ens kunna rulla vagnen nerför uppfarten ut på vägen. Så det blir att vara hemma större delen av veckan. Jag ska försöka mig på olika julprojekt under B:s sov stunder. Vi får ser om jag lyckas.