(O)trevlig resa!
Hade velat ha en lugn helg hemma med A, men man kan alltid få som man vill. Imorgon är det möhippa i Malmö för svågers blivande fru.
Jag stressade till Bromma flygplats efter jobbet. Jag hade glömt packa ner linsburk och linsvätska, så jag skulle köpa det på vägen också.
För att slippa köa till incheckningen ser jag till att vara en av de första passagerarna som går av bussen. När jag checkat in och inhandlat middag (en varmkorv) får jag höra att avgångstiden är framflyttad en timme och 45 min. En timme och 45 min! Jag hatar att vänta; de som jobbar med mig säger att jag är så effektiv och dessutom avskyr jag ineffektivitet.
Vad gör man? Köper en till korv och köar till säkerhetskontrollen. Fullsatt i terminalen som förra gången. Står i mina mindre bekväma skor och läser min medhavda Metro-tidning. "Han som sitter där ser ut att ha bekväma gympaskor. Varför kan inte han låta mig få sitta lite?" Någon person reser sig. "Kan jag sätta mig där tro? Jag väntar lite för att det inte ska se ut som jag passar på folk." Det går några framför mig. "Efter de har gått förbi sätter jag mig. Fan, någon hann före." Scenariot utsoelar sig en gång till. En kvart före boarding, någon reser sig. Snabbt som en iller sätter jag mig. "Vad skönt att få sitta lite, som jag gjort på jobbet större delen av dagen."
De två flyg som enligt tidtabell skulle ha gått efter mitt boardas. Vi andra står fortfarande och väntar. "Fan, vilken pissig dag!" Överstressig arbetsdag, trodde farmor gått bort eftersom kusinen i Hongkong via Facebook ber mig att be pappa ringa (man får ett särskilt tänk när man har släktingar utomlands) och nu detta. Hade velat komma fram i någorlunda tid så att man skulle kunna sova ut och vara pigg för morgondagen. Det får visst bli en annan gång.
Jag stressade till Bromma flygplats efter jobbet. Jag hade glömt packa ner linsburk och linsvätska, så jag skulle köpa det på vägen också.
För att slippa köa till incheckningen ser jag till att vara en av de första passagerarna som går av bussen. När jag checkat in och inhandlat middag (en varmkorv) får jag höra att avgångstiden är framflyttad en timme och 45 min. En timme och 45 min! Jag hatar att vänta; de som jobbar med mig säger att jag är så effektiv och dessutom avskyr jag ineffektivitet.
Vad gör man? Köper en till korv och köar till säkerhetskontrollen. Fullsatt i terminalen som förra gången. Står i mina mindre bekväma skor och läser min medhavda Metro-tidning. "Han som sitter där ser ut att ha bekväma gympaskor. Varför kan inte han låta mig få sitta lite?" Någon person reser sig. "Kan jag sätta mig där tro? Jag väntar lite för att det inte ska se ut som jag passar på folk." Det går några framför mig. "Efter de har gått förbi sätter jag mig. Fan, någon hann före." Scenariot utsoelar sig en gång till. En kvart före boarding, någon reser sig. Snabbt som en iller sätter jag mig. "Vad skönt att få sitta lite, som jag gjort på jobbet större delen av dagen."
De två flyg som enligt tidtabell skulle ha gått efter mitt boardas. Vi andra står fortfarande och väntar. "Fan, vilken pissig dag!" Överstressig arbetsdag, trodde farmor gått bort eftersom kusinen i Hongkong via Facebook ber mig att be pappa ringa (man får ett särskilt tänk när man har släktingar utomlands) och nu detta. Hade velat komma fram i någorlunda tid så att man skulle kunna sova ut och vara pigg för morgondagen. Det får visst bli en annan gång.
Kommentarer
Trackback
