The Way the Cookie Crumbles...

Jag har fått låna boken Föda utan rädsla av en kollega. Det är en ganska kort och lättläst bok om hur man kan tackla smärt och känslor vid förlossning.

 

Boken är indelad i tre delar. Den första delen handlar om rädsla och stress. Kapitlet ämnar ge förståelse för det så att man kan hantera det.

Andra delen handlar om fyra verktyg som författaren beskriver. Dessa är andning, avspänning, rösten och tankens kraft. Författaren går igenom hur man kan använda verktygen i de olika förlossningsfaserna.

Sista delen vänder sig även till den som ska vara med under förlossningen. Den beskriver hur man kan ge stöd och stötta den som ska föda.

 

Jag tyckte att boken var bra och jag kände mig ännu lite tryggare efter att ha läst den. Innan jag läste boken var jag övertygad om att jag måste lära mig andas rätt, t.ex. med psykoprofylaxandning, men efter att ha läst boken känns det som att det inte är lika viktigt längre. (Vi funderar på att gå en webbaserad psykoprofylax-kurs.)

Dessutom tyckte jag om att boken även vände sig till den som ska stötta under förlossning eftersom jag kände mig otrygg på hur A skulle vara under förlossningen. Nu när jag vet att han har läst boken och tagit till sig dess innehåll känner jag mig mer lugn.

 

Däremot kändes det som att A blev mer uppjagad över förlossningen efter att ha läst boken, men det är endast baserat på de kommentarer som han fällde under tiden som han läste boken. Han kanske tog åt sig av informationen i början av boken medan jag bara betraktade det som bakgrundsinformation. Det sista jag behöver är att bli orolig över förlossningen och bredvid mig ha en man som tycker synd om mig.