Gravidsymptom

Jag tänkte ta upp några av de besvär som jag har eller har haft på sistone på grund av graviditeten. Egentligen har jag inte haft det alltför jobbigt eller lidit alltför mycket så jag kallar dem hellre för graviditetssymptom eller -biverkningar.

Trötthet/problem med sömnen
Jag känner mig inte särskilt mycket tröttare än vanligt. Däremot har jag svårt att somna om på morgnarna vilket gör att jag blir trött på eftermiddagarna. Jag ska försöka vila eller sova en stund på eftermiddagarna när jag har möjlighet när A börjar jobba igen och vi inte har så många projekt på gång hemma.

Nästäppa och näsblod
Nästäppa är något jag har känt av varje natt och morgon under den senare hälften av graviditeten. Det finns inget att göra åt det eftersom det beror på slemhinnorna. Jag har även blödit ganska mycket näsblod mitt under graviditeten, men det gjorde jag ju även i mina tonår så det har jag inte lidit alltför mycket utav.

Svullnad
Viktuppgången har stannat av på plus 9,5 kg. Mamma gick tydligen inte heller upp så mycket mot slutet när hon var gravid med syster. Jag märker att jag har blivit ganska svullen i sommarvärmen; ringarna är alldeles för små nu och jag får lätt märken i huden efter till exempel strumpor.

Foglossning
Jag är glad att jag inte besväras så mycket av foglossning. Jag känner mest av det när jag sitter i soffan och när jag vänder mig i sängen. Jag känner mig lite öm i nedre delen av ryggen och har svårt att röra mig.

Halsbränna
Jag kände mycket av halsbränna och sura uppstötningar för några veckor sedan, men det gick över. Kanske lärde jag mig att äta lagom stora portioner?

Lätt att bli andfådd
Minsta ansträngning gör mig trött och det har blivit ännu lite jobbigare i värmen, men det är synd att klaga. Det är väl ganska självklart att kroppen känner av den extra vikten som den inte haft särskilt lång tid att anpassa sig vid.

Jag vaknar fortfarande av kramp ibland och inte heller det går att göra något åt. A brukar bli väckt av mitt jämmer och hjälpa mig att massera vaden och sedan somnar vi oftast om.

Allt som allt är det inte alltför jobbigt och jag tycker att jag har kommit ganska lindrigt undan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0