Separationsångest

I går eftermiddag hade B blivit ledsen på förskolan. Hon åt inte så bra heller och var fortfarande nedstämd när A hämtade henne. Det känns jobbigt att veta att hon saknade oss föräldrar.

Det märks ganska tydligt att B inte vill bli lämnad av oss alls. När vi var hos mina föräldrar (som hon känner väl och är trygg med) i helgen var hon noga med att se till att båda vi föräldrar gick tillsammans med henne därifrån. Efteråt när vi gick med henne i vagnen för att somna henne frågade hon efter den förälder hon inte såg.

Jag önskar att hon kunde känna sig trygg med att vi alltid kommer tillbaka efter att vi lämnat henne. Jag har dock svårt att säga det till henne eftersom jag aldrig säger aldrig. (Man vet inte om det är sant, t.ex. skulle vi kunna råka ut för en olycka.) Men jag antar att detta går över när hon vant sig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0