2014-06-03 Inte missfall

Sedan jag började läsa föräldratidningar har jag blivit skrämd att tro att missfall kan drabba vem som helst, och det kan det också. Men frågan är om jag behöver vara så rädd.

Vi tillhör nog inte någon riskgrupp så om vi skulle drabbas av missfall beror det troligtvis på att det är något fel på fostret. När jag tänker så kan jag känna lättnad för att slippa föda ett sjukt/missbildat barn och inte behöva känna den kärlek som uppstår när man ser sitt barn. Jag kan ändå föreställa mig sorgen och att ett missfall i verkligheten är tusen gånger värre.

En annan tanke som spökar är att det skulle fördröja ett eventuellt syskon till B. Som jag tidigare nämnt vill jag inte att det ska vara alltför stor åldersskillnad mellan B och hennes syskon (inte mer än tre år) och jag tycker mig ofta se att B är redo för ett syskon. Hon leker med dockan (vilket hon inte gjorde tidigare) och har aldrig varit så omtänksam mot den, mjukisdjuren och oss som nu.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0