2014-11-25 Hej bebisen!
Idag fick jag se bebisen i magen för första gången. Det var lika känslosamt som när vi såg B i magen andra gången. (Första gången vi såg henne på ultraljud var i vecka 8 så hon var inte så lik en bebis då.) Det känns så mycket mer verkligt när man får se att det är en bebis i magen och att få se bebisens ansiktsprofil är så fantastiskt.
Tyvärr kunde inte A vara med denna gång eftersom jag fick beskedet med så kort varsel. Jag ringde ultraljudsmottagningen och fick veta att kallelse skickats samma dag för undersökning tre dagar senare. Dessutom passade inte den tilldelade tiden så jag tidigarelade undersökningen till efterföljande dag.
Vid nästa undersökning kommer A att kunna vara med. Då är det rutinultraljud vi ska gå på.
Dagens undersökning var kub-analys, undersökning av risk för att få barn med Downs syndrom. Blodprovet togs redan vid barnmorskebesöket och idag var det alltså dags för ultraljudsundersökning. Utöver att mäta nackspalten tittade barnmorskan på hjärtat, hjärnan, lungor, magsäck, armar och ben. Allt såg bra ut. Det kändes även bra att kunna ge A det lugnande beskedet att det bara är en bebis i magen eftersom han (igen) har varit orolig för att det ska vara tvillingar.
Vid förra graviditeten valde vi att inte göra kub-analys eftersom vi tyckte att risken kändes så liten. Denna gång känner jag mig äldre, men framförallt mer orolig över att inte få ett friskt barn. Så det kändes skönt att veta att risken för Downs syndrom inte är förhöjd utan 1:2368. Det är först när det är under 1:200 som risken är förhöjd.
Tyvärr kunde inte A vara med denna gång eftersom jag fick beskedet med så kort varsel. Jag ringde ultraljudsmottagningen och fick veta att kallelse skickats samma dag för undersökning tre dagar senare. Dessutom passade inte den tilldelade tiden så jag tidigarelade undersökningen till efterföljande dag.
Vid nästa undersökning kommer A att kunna vara med. Då är det rutinultraljud vi ska gå på.
Dagens undersökning var kub-analys, undersökning av risk för att få barn med Downs syndrom. Blodprovet togs redan vid barnmorskebesöket och idag var det alltså dags för ultraljudsundersökning. Utöver att mäta nackspalten tittade barnmorskan på hjärtat, hjärnan, lungor, magsäck, armar och ben. Allt såg bra ut. Det kändes även bra att kunna ge A det lugnande beskedet att det bara är en bebis i magen eftersom han (igen) har varit orolig för att det ska vara tvillingar.
Vid förra graviditeten valde vi att inte göra kub-analys eftersom vi tyckte att risken kändes så liten. Denna gång känner jag mig äldre, men framförallt mer orolig över att inte få ett friskt barn. Så det kändes skönt att veta att risken för Downs syndrom inte är förhöjd utan 1:2368. Det är först när det är under 1:200 som risken är förhöjd.
Kommentarer
Trackback
