Minne som ett barn

Ibland händer det att B förvånar mig med att prata om händelser som jag tror att hon inte minns. Det kan vara något som hänt för över två år sedan.
 
Eftersom det är händelser som jag själv inte kommer ihåg så måste det betyda att B har en egen minnesbild. Jag kan ju inte ha berättat det för henne.
 
Att jag inte kommer ihåg förrän hon pratar om det beror förmodligen på att min hjärna kategoriserar det som en alldaglig och oviktig händelse. Men för B kan det ju ha varit en viktig händelse, eller så minns hon "allt" eftersom hennes hjärna inte har börjat klassificera och sortera bort saker än.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0